Göteborgsposten – 29 juni 1868, sida 1

ha fått den glädjen att öfverlemna honom vakten på däcket. Men nej, det ställe var tomt, från hvilket den hederlige styrmannen så ofta hade prejat honom i en munter, hjertlig ton, i det han frågade honom etter väder och vind eller brummade på sin kamrat, för det han purrat honom fem minuter före åtta glas. Marys porträtt, som hängde i hans kabyssa och som han ailtid kärleksfullt betraktade innan han lade sig till hvila och så snart han vaknade för att åter gå till sina pligter, och hvars milda qvinliga ögon tycktes gifva honom nytt lit och kraft, skall aldrig mera i inbillningen återgälda hans strålande leende. Den vördnadsvärde gubbe, som på sina gamla dagar har blifvit understödd af det, som sonen i sitt mödosamma yrke har kunnat sammanspara, måste nu söka sin tillflygt i ett fattighus. Den lilla Nanny Jones, favoriten i den skola, i hvilken hennes bror lät uppfostra henne, skall nu blifva mager och blek, ty möda och arbete skall för framtiden blifva hennes lott. Måhända upptogo tankar sådana som dessa Stuarts själ, medan han gick fram och tillbaka på däcket, då och då kastande en blick på skeppets segel eller fattande tag i en brass för att förkorta den entormiga vakten. De tycktes äfven hvila en djup nedslagenhet öft