Göteborgsposten – 27 juni 1868, sida 2

En process, som varit anhångiggjord vid franska domstolar, väcker oerhördt uppseende. Jag fiuner des skickligast att omtala den med största förbehållsamhet. En ung kronprins, son till en af Europas rikaste monarker, råkar i förlägenhet för penningar, han som en annan dödlig. En af hans kavaljerer föreslår honom att inköpa en egendom i Frankrike, på hvilken han sedermera kan upptaga ett lån. Prinsen går in på planen och utfärdar för köpesomman, 800,000 fres, dokumentor, på hvilka han sätter sitt kungliga namo. Då det emellertid icke lyckas honom att få det önskade lånet på en egendom, som icke är betald, protesterar han mot köpet under den förevändning, att egendomon icke är värd ens 50,000 fres och att man har dragit honom vid näsau, då han behöfde penningar. Ehuru rättspresidonten besvor parterna att uppgöra saken i godo, valde de process och engagerade två berömda advokater, hvarigenom den miserabla affären fått europeisk publicitet. Jules Favre, motpartens advokat, skonado icke den unge fursten. Om jag ville tala om allt, som prinsen gjort för att skaffa sig penningar (så lydde några af de förkrossande ord, som nu läsas öfver hela Europa) om, jag nämnde alla dem, som ba att beklaga sig öfver honom, om jag omtalade hvilka rykten, som gå om honom i hans egen födelsestad, skulle domstolen med rätta tycka att detta icke anginge processen. Köpet af egendomen är emellertid förklaradt för laggiltigt och prinsen måste betala.