ännu är ogift, och det skal bero på Emily, om jag någonsin skall upphöra att vara ung karl. När hon lemnar ert hus, hvilket ni har önskat hon måtte göra, skall hon finna ett vänligt hem hos mig och min mor. Frukta ej att jag icke skall egna henne mina omsorger, allt hvad kärlek och rikedom kunna åstadkomma, skall komma Leane till del. Min onkel framstammade några ord till sitt försvar, och min tants ansigte blef blodrödt; kusin Mary fick ett hättigt anfall af hosta och måste lemna rummet, jag gick bort till fönstret för att dölja de lyckliga tacksamhetstårar, som trängde sig fram ur mina ögon. Philip var förtjust öfver den vändning sakerna hade tagit och följde mig leende bort till fönstret. Min onkel yttrade något om, att mr Ruble väl önskade att tala med Emily, hvarföre han med sin öfriga förhoppningsfulla familj lemnade rummet. Mr Ruble döljde icke sitt leende då han bugade sig för den siste som försvann genom dörren. — Glöm dem Emily, sade han, de äro icke värda din hågkomst. Min mor skall blifva mer för dig, än de någonsin kunde ha blifvit, tillochmed om de hade haft någon aning om, att din ställning i lifvet skulle blitva mera lysande än deras. — Och skall jag kunna uppfylla min