Göteborgsposten – 16 juni 1868, sida 1

— Jag har aldrig sett honom, men jag skulle mycket önska det. — Du öaskar att se honom! Får jag fråga af hvad skäl miss Emily önskar att se honom? Han har måhända sändt dig blommor, kanske gifvit dig det vackra bandet af Evangeline, som du gömmer så omsorgsfullt? frågade Mary uppbragt. Jag tror vid Gud du har förlorat förståndet; har man någonsin hört en sådan oförskämdhet? — Jag tror ej att han har gifvit mig boken, men om han hade det, hvad vore det väl för ondt deri? — Hvad ondt det vore deri? min Gud, han är ju gift! utropade Mary. — Men det är väl då intet brott heller, att en gift man gifver en ung flicka en bok? — O. du dumma flicka! utbrast Mary, kastande på mig en föraktlig blick, hvad skall det blifva af dig? Som jag var i okunnighet härom och följaktligen icke visste hvad jag skulle svara, så teg jag. — Nu tycker ni nog om att vara i staden? frågade mr Colburt, i det han drog sin stol bort till mig och såg mig misstrogen in i ögonen. Nu plågas ni väl ej så mycket af hemsjuka som förut — ni har väl också gjort hyggliga bekantskaper?