Göteborgsposten – 12 juni 1868, sida 1

deras ansigten och af de kännemärken, som visade sig i dessa, beräkna huru många af dem en gång i tiden sjelfva skulle spela en roll i ett sådant skådespel som det de nu nyfiket stirrade på, och som dagligen upprepades. Denna gång delades den utanför denna förbrytelsens mörka borg rådande stämningen af dess tjenstemän och icke brottsliga befolkning på det hela taget, icke emedan en förment mördares ankomst var någonting nytt i Newgate, utan emedan den förmente mördaren vid detta tillfälle icke hörde till den klass, hvarifrån samhället i allmänhet får sina mördare, och emedan omständigheterna såväl vid mordet som vid dess upptäckande gjorde ett undantag från reglen, hvarföre gården också var full af åskådare, då den port, genom hvilken fången skulle föras in, öppnades. Fyra fångar hade den dagen blifvit arresterade: en inbrottstjuf och hans medhjelpare, en handelskontorist, som så utomordentligt skickligt utfört en förfalskning, att den endast hade behöft att undgå upptäckt för att hafva blifvit ansedd som ett bevis på lysande snille, och Stewart Routh. Dörren blef öppnad och den skådeslystna massan skockade sig omkring den. Först kom inbrottstjufven, en liten torr mager man, som snarare såg ut som en skräddare än som man plägar föreställa sig en centrumborrets och brytjernets hjelte; efter honom kom hans medhjelpare, en individ med jovialiskt utseende med en tillsats af vigtighet, lik en populär arrangör af skolfester eller anförare för någon sångkör på landet och den tredje eller förfalskaren, hvars yttre endast utmärkte sig för sin lifliga rädsla och förvirring. Dessa hade kommit ut från den mörka gömman i den ve