Göteborgsposten – 12 juni 1868, sida 1

Moderna Vagabonder ) Roman af Edmund Yates. ÖfversättningDå hon hade tagit plats i droskan räckte hon honom handen, och i det hon lutade sig framåt, såg han hennes skräckinjagande ansigte. — Må Gud hjelpa er, mrs Routh! sade han med innerligt deltagande. Derpå yttrade hon med låg men klar röst, hvars klang han aldrig kunde glömma, lika litet som han kunde glömma ansigtet, dessa ord: — Det finnes ingen Gud; ty om det fanns någon, kunde det icke gifvas män sådana som han och qvinnor sådana som jag. Då hon kommit ett kort stycke från poliskammaren och icke längre kunde ses af sakföraren, sade hon geuom fönstret till kusken att hon ändrat sitt beslut och önskade blifva förd till S:t Pauls kyrkogård. Fångvagnens ankomst till Newgate väckte det vanliga uppseende, som den åstadkommer bland det slags folk, som samla sig i närheten af fängelset. De fleste i denna trängsel hörde som vanligt till de farliga klasserna, och för dem som hafva sin uppmärksamhet riktad på dylika ting, kunde det varit ett ämne till betraktelser att iakttaga (? Forts. fr. N:o 183.