Göteborgsposten – 4 juni 1868, sida 2

— —.?PlhD 444 241147 Me 4 148 v111CUGCMgf Selpu lationer. Likaledes ha vi berättat, att dei tyska halfofficiella tidn. Nordd. Allg. Zeit. genast med öppenhjertig naivetet förklarat at en sådan tolkning är alldeles otillbörlig. Son ett slående bevis på sanningen af denna sats anföres af bladet ordagrannt den 4:de artikelr af Pragerfreden: I. M:t kejsaren af Öster rike . .. förklarar sig härmed belåten med at de söder om denna linie (Main) liggande tyska stater inträda i en förening, hvars nationala förbindelse med det nordtyska förbundet förbebålles en närmare öfverenskommelse emellan begge... Emellertid är artikelns lydelse betydligt förändrad genom de utelemningar som den halfofficiella tidningen gjort i sjelfva artikeln. Denna lyder nemligen fullständigt sålunda: Kejsaren af Österrike erkänner upplösningen af det tyska förbundet, sådant som det intill denna dag har bestått och gisver sitt samtycke ill en ny organisation af Tyskland utan kejsardömet Österrikes deltagande. II. M:t lofvar likaledes att erkänna det begränsade förbund, som H. M:t konungen af Preussen ämnar grundlägga norr om Main, och förklarar sig samtycka till att de stater som ligga söder om denna linie bilda en förening (association) hvars nationala förbindelser blifva törbehållna en ytterligare ordning och som skall ha en oafhängig national stillraro. — Man kan häraf finna huru Preussen blott uppfattar hvad som för detsamma är af fördel i Pragertraktatens öfverenskommelser. På samma sätt som den nyss anförda Nordd. Allg. Ztg uttalar sig för öfrigt Neue Preuss. Zeit. Det berättas från Berlin att postfördraget med Sverige d. 29 d:s etrots alla svårigheter slutligen blef å ömse sidor antaget och undertecknadt. Från Österrike nämnes att den förnämste kämpen för den religionsfrihet som nu antagits i Österrike, d:r Mihlfeld, eget nog begrafvits just samma dag som de tre kontessionella lagarne i afseende på nämnda frihet kungjorts inom kejsarstaten. Det hette, att han i sitt testamente skulle begärt att bli begrafven utan närvaro af någon prest. Detta testamente lärer han dock nog ha skrifvit under sina helsodagar, då han kämpade tör tyskhetens herravälde öfver hela den österrikiska monarkien, ty sedermera var han emellanåt en flitig kyrkogångare. Då han slutligen under sin sjukdom fick hjertkramp, såsom han flera gånger förut hatt, skickade han genast efter presten, hvilken dock icke fann honom vid lif. Denna hans sista handling gjorde att han trots det ogudaktiga testamentet, fick en begrafning efter kyrkans ritual. Från Frankrike klagas öfver att fromleriet tager öfverhand i Paris — naturligtvis, såsom långt före Tartuffe varit fallet, hand i band med det stigande sedeförderfvet. Så yttrar en fransk tidning: ÅH. H. pater Bauer predikar icke blott i Madeleinekyrkan utan äfven i staden. Lockelsen till en bjudning är ofta numera icke en berömd pianist eller sångerska från italienska operan utan en pater t. ex. pater Bauer. Modet att ha predikanter i privatkretsar skall helt visst sprida sig och man skall kringsända bjudningen med tillägg, att en predikant är närvarande. Utgången af striden emellan erkebiskoden af Algier, Lavigerie, och marskalk Mac Mahon har ej varit af den natur att den väckt obetingad tillfredsställelse. Man tror sig nemligen finna att det klerikala partiet, för hvilket Msgr Lavigerie nu är fullständigt vunnen, behållit öfverhand och att man nu måste vänta det myndigheterna i Algier skola komma att uppträda ungefär så som spaniorerna på sin tid gjorde i sina kolonier. Som i förgår skulle utkomma en broschyr af den bekante statsekonomen Horn, benämnd Var mig helsad du tredje milliard! i hvilken han bevisar att då statens utgifter nu snart uppgå till 3 milliarder så kommer franska folket att betala till staten 5 (de fattigare t. o. m. 1, eller !,) af sina inkomster, hvilka förf. visar uppgå till 15 milli