Göteborgsposten – 2 juni 1868, sida 2

skall ha emottagit en allvarlig uppfordran från österrikiska regeringen om 1) att inställa förföljelsen mot judarne, utan hänsyn till deras nationalitet ; 2) att gifva ersättning till de österrikiska undersåter, som blifvit utdrifna ur landet, och 3) att på högtidligt sätt återkalla ett aktstycke i hviket ministeren Bratiano beskyllt de österrikiska agenterna för att ha baktalat den rumäniska adaatvationen. Det är dock fara värdt att prins Karls regering ej kan lösa denna fråga i öfverensstämmelse med Österrikes önskningar. Konungen af Baiern har vid festen för konstitutionens 50-åriga bestånd utfärdat en proklamation, i hvilken han lolvar att hålla de konstitutionela principerna högt i ära. Från Frankrike höres egentligen blott ett och annat eko från de för tillfället atslutade striderna emellan frihandlare och protektionister, lärofrihetens vänner och ljusets fiender. Om de förstnämnda yttrar Journal des Debats i en väl skrifven artikel att de stora fabrikanterna gillade och befunno sig väl af all den ofrihet som i Frankrike rådde ända tills dess att de olycksbringande handelstraktaterna började afslutas. Då först fingo de liberala ider och de upptäckte plötsligt, att ett land bör sjelf öfvervaka sina utgifter. Det är blott synd, att denna protektionisternas omvändelse är så sen och så föga oegennytttig. — Angående de klerikalas uppträdande omnämnes att senatorn kardinal Bonnechose måst medgifva att hans beskyllningar mot professor See hvilat på ett fullkomligt misstag, hvilket han ej mera kunde bestrida. — För öfrigt må anföras som bevis på den liberala stämning som i afseende på lärofriheten börjar göra sig gällande, att ÅFrance nu till och med förebrår undervisningsministern, att han förfar alltför ängsligt och småaktigt, då han reviderar och kontrollerar alla de theser, hvilka professorerna sjelfva skola behandla. Detta vore något som dessa herrar finge svara för, och ministern har blott att i undantagsfall ingripa; att göra sig till inspektor för teorier och theser är icke en minister värdigt. Beträffande kupongskatten har franske ministern i Wien fått i uppdrag, att i sin regerings namn meddela den allmänna ovilja, hvarmed underrättelsen om denna skatt blifvit mottagen i Frankrike. Hr v. Beust har förklarat att han sjelf ingalunda vore vän af densamma, men ratt om representationen beslutade den, så kunde intet dervid göras. Rouher, som efter sitt uppträdande i handelsfrihetsfrågan blef sjuk, är ännu så illamående att han omkring åtta dagar måste hålla sig ifrån allt arbete. Man synes hysa någon farhåga för utgången af den blifvande diskussionen om församlingsfriheten inom senaten. Emellertid hoppas man det bästa. France påpekar för senatorerna att församlingsfriheten är en nödvändig följd af andra förhållanden inom landet och att kejsardömet måste allt mer och mer ingå på de liberala åsigterna. Angående den af telegrafen redan omnämnda lilla oroligheten i Quartier latink berättas nu att ett större antal studenter än vanligt d. 25 d:s infunnit sig på den af de ultramontane angripne professor Sees föreläsningar. Polisen som fruktade för oordningar hade utanför medicinska fakultetens byggnad låtit uppställa 100 man. Då studenterna efter söreläsningens slut utan att störa Ingnet åter utkommo ur läroverket, följde de utan minsta demonstrationer poliskommissariens tillsägelse att aflägsna sig. De skiljdes likväl icke åt utan begåfvo sig till Ecole Pratique, hvarest andra studenter voro församlade på gården. Knappt hade de kommit dit, törrän polisen lät stänga de stora jernportarne till gården. Högeligen förvånade ötver att finna sig inspärrade, höjde studenterna några rop. En half timma förflöt tills dekanus för mediciuska fakulteten prof. Wurtz anlände. Studenterna hurrade för honom, och Wurtz vände sig nu mycket upprörd till poliskommissarien utropande: Om ni häkta några studenter, måste ni älven häkta mig! Detta energiska uppträdande syntes göra intryck. Ett bud sändes till polisprefekturen, hvarifrån hefallning erhölls om att skolans cernering skulle upphöra. Polisagenterna tågade af, skolans dörrar öppnades och studenterna försvunno i små grupper i Quartier latin. Ehuru i England de för ärendenas behandling nedsatte kungliga komiteerna gälla såsom de beqvämaste anstalter för att försena utförandet at alla möjliga reformer, så heter det dock nu, att den irlöndska kyrkokomiteen skall synnerligt påskynda sina arbeten, äfvensom den nyligen nedsatta komiten för revidering af lagstiltningen om statstillhörigheter. Enligt en depesch till statssekreteraren för kolonierna har prins Alfred återtagit befälet öfver fregatten Galatea och den 6 April, sedan de yttre såren fullkomligt läkts, från Sidney anträdt återfärden till England. — (Y Farrell afrättades d. 21 April. Han