Göteborgsposten – 23 maj 1868, sida 2

rlårens venster, så myCkr vt Me Uu1 Favre på senare tiden närmat sig Thiers, Beroyers m. fl. monarkiska oppositionsparti. Franska senaten skulle som i Tisdags öretaga debatten ötver petitionerna angående irofrihet vid universiteterna. Hela det ultramontana partiet inom denna kår hade rustat sig för att med ursinne störta sig i den kamp som med anledning af detta ärende kunde komma att uppstå. Samtliga kardinalerna bade redan låtit anteckna sig som talare. Erkebiskopen af Paris var ännu i ovisshet om ban skulle uppträda eller ej. I alla händelser skulle han ej komma att deltaga i debatten förrän samtliga de andra kardinalerna skjute bort sitt krut. Den outtröttlige biskopen at Orleans, hvilken aldrig så mycket som nu beklagat, att han ej är medlem at den höga senaten, bar dock redan med anledning af frågan utgifvit en stridsskritt, i hvilken han under väldiga hugg mot tidens orättfärdighet sramställer senatens oeftergisliga pligt att halsbugga petitionen. Emellertid lärer regeringen stå i begrepp att göra patres conscripti i senaten en öfverraskning genom att då Duruy, den egentligen anklagade i den rättegång som man står i begrepp att väcka mot lärofriheten, öfverlemna försvaret at regeringens ställning i srågan. Härigenom skulle den kejserliga regeringen i denna fråga identifiera sig med liberalismen, liksom den förut gjort i afseende på handelsfriheten. Emellan statsrådet och finanskomitcen skall en öfverenskommelse nu ha blifvit träfsad. Å ömse sidor lära medgifvanden ha blilvit gjorda. Krigsministern har ej kunnat afslå något på sina pretentioner, men en delat utgifterna för hans departement ha blifvit på något olika sätt fördelade. Inrikesministern har efter längre strid nedsatt sina anspråk ull hälften; ministeren för kejserliga huset har atstått från en kredit på 1 mill. trancs k för byggnaden at kejserliga operan. Ingen f nedsäitning har gjorts för undervisningsbudgeten, flottan eller de offentliga arbetena, så alt i sjelfva verket afslagen varit obetydliga. j Jules Simon har blifvit utsedd till pre-ÅS5 sident för skriftställaresällskapet, hvilket anses som en stor seger för det liberala partiet. Biläggandet i godo af de japanska ange! lägenheterna ger Moniteur anledning till myej ken belåtenhet, och det är ej utan att den föranleder den officiella tidningen att varsamt Smickra den franska nationaltåfängan Icke mindre än 20 japanesiska officerare, underotficerare och soldater som deltagit i nedsablandet af franska matroser hade blilvit dömda till. döden. D. 11 Mars aflitvades 11 af de dömda, hvarefter fransmännens ombud förklarade att upprättelsen var tillfredsställande. En summa af 150,000 piaster lemnades som skadeersättning till de mördades etterlefvande och Mikadons representanter blefvo tvungna att bedja om ursäkt. Den franske gesandten blet inbjuden till Kioto der han mottogs af Mikadon. Prins Napoleon, som nu synes ha återinträdt i kejsarens gunst, lärer skola inom 14 dagar företaga en resa till Konstantinopel. Det har sagts att han under denna resa åfven skulle besöka Wien, men derom är ännu intet afgjordt. Från England meddela tidningarne en depesch som statssekreteraren för kolonierna erhållit från Sidney och hvari mordförsöket mot prins Alfred utförligt omtalas. Illgerningen begicks vid en picnic till förmån för en välgörande stiftelse för sjöfolk. Prinsen . gick jemte sir W. Manning öfver den öppna , testplatsen och hade just lemnat sir M. en summa penningar för sultelsen, då mördaren , på ett afstånd al två eller tre steg sköt honom i ryggen. Prinsen föll, hvarei er mörn daren mot honom aflossade ett anda skott, hvilket dock klickade. Ett tredje skott afvärjdes af en fra: skyndande person och sårade en annan person. Skottab tog lyckligtH vis en riktning som ej -atte prinsens lit i fara; kulan inträgde till höger om ryggraden n och gick innanför refbenen una nog rundtom-kkring halfva kroppen, tillis cn stannade neÅ danför högra sidan at bröstet der den sedermera blet uttagen. — Mordaren OO Farrell är från Dublin och har sedan någon tid vistats i Australien. 5 Charles Dickens har återvändt från sitt å triumståg i Förenta Staterna, från hvilka han a Å bland andra angenäma minnen medför goda ivexlar på det belopp som utgör hans förtjenst in bå resan eller minst 700,000 rdr. tt Italiens finanser synas börja att i nåin gon mån reda sig. Sålunda skall det deficit 8af 200 millioner, som förefinnes för år 1868, redan vara nära nog till hälften betäckt gea, nom de 60 millioner som qvarnskatten och de un 15 millioner som stämpeloch inskrifningsga skatterna inbringa samt genom en besparing .oJ af 20 millioner som skulle göras i krigsbudor-geten. Man hoppas dessutom att göra en yt ar, terligare besparing af 50 millioner i statsut Is-gifterna. Berättelserna om svårigheten att in drifva skatterna äro öfverdrifna. ar, rse Grehsland skrifves att kamrarnt