Göteborgsposten – 23 maj 1868, sida 1

Article Image
AB VIDA 1U11 10 44 OCH kunna ullagga, alt ansökan om åtminstone det förras anläggande blifvit inlemnad till vederbörande styrelse, men att denna lärer funnit så många svårigheter dervid, att förslaget förfallit. Emellertid tro vi, att om de aktade personer, hvilka stå i spetsen för byns angelägenheter, ännu en gång med kraft och bestämdhet fullföljde sipa rättvisa anspråk, det numera blefve svårt att med något sken at giltighet afslå dem. För öfrigt måtte man väl kunna hitta på råd i en by, som har ett så vackert rådhus. Å Göteborgs Museum är f. n. exponerad en större tafla af vår flitige målare och fornforskare hr G. Brusewitz, föreställande konungarne Olof Haraldsson, sedermera kallad den Helige, i Norge och hans nyss blifne svärfader Olof Skötkonung i Sverige vid det beryktade tärningsspelet i Kongahell år 1023, då insatsen utgjorde en omtvistad del af Hisingen på andra sidan elfven midtemot det nuvarande Göteborg. Olof Haraldsson har nyss slagit det mirakulösa, afgörande tärningslaget och tillkännager med en åtbörd att han vunnit spelet. Mot hans axel stöder sig hans unga nyssblifna gemål Astrid, Olof Skötkonungs dotter. Olof Skötkonung sitter i skuggan till höger. Hans åtbörd tyckes liksom säga: Nåja, den der struntbiten kan du gerna behålla. Björn Stallare, Olof den Heliges förtrognaste vän och i alla kritiska fall rutomordentliga sändebud och biskopen i Drammen Halvar stå mellan båda konungarne och bakom drottningen synes hennes unga svägerska Gunhild, sedermera gift med en rik odalman Kettil Kalf på Ringenäs. Det är med särdeles fägnad man iakttager att hr Brusewitz med denna tafla tagit ett vackert steg framåt i sin konst. Den blågredelina karnation och alltför mannekin-påminnande gruppering som eljest i mer eller mindre grad utmärka hans föregående taflor är, specielt hvad karnationen vidkommer, nästan alldeles försvunnen. Olof Haraldsson är en äkta nordisk figur, hvars ungdomliga behag passar väl tillsamman med det uttryck af konungslig värdi het som hvilar öfver den högresta, manliga gestalten. Drottning Astrid är en vacker typ af en smärt, högbarmad nordisk konungadotter och hennes ställning och ansigtsuttryck lyckligt funna. Olot Skötkonung synes oss mindre lyckad. Han ser nog beskedlig ut der han sitter, denne konungslige krångelmakare? at första klassen. Grupperingen bakom konungarne synea oss icke heller harmonisk oaktadt såväl biskopen som Björn Stallare äro karakteristiska, kraftigt målade figurer. De enkla historiskt trogna drägterna och öfriga accessoirer roja den omsorgsfulle och samvetsgranne fornforskaren. Kortligen sagdt, denna tafla är ett vackert och intressant bevis på en begåfvad naturs lofvande utveckling framåt. I sammanhang med ofvanstående kunna vi omnämna att Göteborgs Museum i dessa dagar blifvit egare af Kongahells fordna stadssigill. Det är af malm och innehåller ett vapen, liknande Bohusläns nuvarande: en fästning med 2:ne portar, med ett lejon stående vid den ena och ett svärd vid den andra. Omskriften, i äldre munkstil, lyder: Sigillum Civitatis Kohonggell. En ny liten nätt och proper vattenbutik har blifvit uppförd i Kungsparken, ungefär midtför Sahlgrenska sjukhuset, och hr Kollinius bar satt i gång en inventiös dylik, allt till stor glädje tör alla i sommarhettan törstande själar, de der sakna all lust att erlägga den vidunderligt höga vattenskatt som hrr restauratörer nu i åratal i allsköns lugn kunnat indrifva af allmänheten. Detta är ett kapitel för sig, hvartill vi vid tillfälle skola återkomma. Nu vilja vi blott yttra en from önskan att man äfven här i Göteborg finge införda dessa bekanta amerikanska sommardrycksapparater, hvilka åstadkomma det läskande s. k. Ice-Cream-sodavattnet. Det var vid sista pariser-utställnimgen som denna dryck först tllvann sig äfven Gamla verldens beundran och i Köpenhamn har nyligen på Östergade en elegant butik blifvit anlagd för dylik utskänkning. Ur prydliga reservoirer utskänses isblandadt sodavatten med grädda, hvarill efter behag kan tillsättas hallon eller smultron, kaffe, chokolad, rödvin, vanilj, och ndra essencer, alltefter som man vrider på len ena eller andra kranen. Hvilken behagig omvexling i vårt evigt enehanda soda eler selters! Skarpskytte-musikkårens skickliga, unglomsfriska och städse tjenstvilliga sextett ger morgon i Nya exercishuset med biträde af ångamatörer en konsert, hvilken helt visst kall af allmänheten omfattas med lifligt inresse. Inträdesasgiften är den vanliga bilga af 25 öre och vi önska af hjertat att enna konsert måtte bli en folk-konsert äfen i den för alla konsertgifvare angenäma etydelsen att den blir besökt af så mycket olk som lokalen beqvämt (eller obeqvämt) kan rymma. Mom Mee ss — — —

23 maj 1868, sida 1

Thumbnail