framstående parti än i Tyovatore, men verkar på det område som är henne tillmätt med samma musikaliska och dramatiska verve som vi förut hos henne beundrat. Orsinos dryckesvisa ur Luerezia Borgia som var inlagd i 1:sta akten, sjöng hon.förträffligt och skördade också elter densamma stormande bifall. Äfven tenoristen hr Bentami och baritonisten hr, Pantaleoni vunno förtjeut bifall för utförandet af grefvarua Germont, far och son. Isynnerhet gjorde den förstnämndes både röst och hela apparttion här fullt ut så god verkan som i Trovatore. En signor Rini(?), som här uppträdde för första gången syntes att vara en underordnad sångare. De större ensemblesakerna gingo godt isynnerhet i 8extetten i 8:dje och qvartetten i 4:de akten. vå Ooerasallskaper tillvinner sig alltmer och mer publikens gunst och det skall antagligen gå med detta som med Gredelueska balettsällskapet att intresset och tillströmmandet till teatern skall stadigt tilltaga istället för att minskas. Så länge sällskapet är i stånd att ge hela operor skall det naturligtvis vara sallt säkert på att bibehålla sig i publikens intresse. Finska teatersällskapets vara eller icke vara skulle afhandlas vid ett med delegarne i garantiföreningen för ett permanent skådespelaresällskap i Helsingfors hållet sammanträde d. 25 i förra månaden, tör hvilkets beslut ännu dock de senast hit anlända finska tidningarne ej kunnat lemna redogörelse. I kallelsen hette det emellertid, att vid sammanträdet skulle afgöras, om företaget nästinstundande vinter bör fortsättas, i hvilket fall en ny garanti under en eller annan form blir nödvändig, eller om den nu engagerade truppen bör upplösas. Under de högst brydsamma förhållanden, som i det af hungersnödens härjningar så hårdt pröfvade Finland nu äro rådande, är det mera än troligt, att en tillräcklig garanti för teatersällskapets upprätthållande ej kan åstadkommas och det är väl i medvetenheten härom, som teaterns regissör, hr W. Åhman redan för någon tid sedan förhört sig, huruvida vår Nya Teater för vintersäsongen kunde af finska sällskapet tå förhyras. I händelse häraf blitver verklighet, är det ganska troligt att vi komma att gå en rätt intressant teatersäsong till mötes, ty sällskapet i fråga har rekryterat sig med friska kratter, deribland äfven sångtörmågor, och försett sig med en god, omvexlande repertoar. Såsom bevis på att sällskapet vågat sig ett godt stycke ut på det hala ifråga om gifvande af lyriska stycken kan anföras, att det d. 22 sistl. April f. f. g. uppförde Aubers komiska opera Muraren, med benäget biträde för körerna at amatriser och amatörer. Om det sätt, hvarpå sällskapst löste denna sin uppgift yttrar sig Helsingfors Dagbl. för d. 23 April på följande sätt: Muraren gafs igår för utsäldt hus och rönte den största framgång. Teatern hade uppbjudit alla sina resurser för att åstadkomma någonting anslående, och den lyckades deri. Uppsättningen, isynnerhet kostymerna äro de praktfullaste, och den vackra sången emottogs med det lifligaste bifall. Någonting jemförligt med den andra akten och dess orientaliska fruntimmerskostymer har publiken ej varit i tillfälle att se. Blanu de spelande utmärkte sig företrädesvis m:II Wiberg och hrr Agardh och Gustafsson. Samtlige de medspelande framropades upprepade gånger efter styckets slut. Från Riksdagen. Rörande utskottens verksamhet meddela vi efter gårdagens post följande: Lagutskottet har i anledning af hrr Scharföreskrifter i fråga om förlagslåns intecknande och betalningsratt framlagt ett lagförslag, at hvilket 1 har följande lydelse. Vill någon för gald gifva underpant i lös egendom, utan att den egendom ifrån sig lemna, varde pantförskrifning derom up, rättad, med dag, årtal och vittnen under. I den handling skall utsättas beloppet af den gald, för hvilken pantförskrilningen sker, samt den egendom som densamma afser. Puantförskrifning må lemnas antingen å utgifvarens lösa egendom i allmänhet eller å särskilda slag af egendom eller ock å vissa lösöron, hvilka i thy fall 1 handlingen upptecknas skola. Öfriga SS innehalla föreskrifter om de former, som böra iakttagas för panträttens bevarande, i hvad mån pantutgifvaren eger rätt att råda öfver den pantförskrilna egendomen, samt rätteliga förhållandet emellan s. k. lösöreköp och pantförskrifning; hvarjemte föreslås tillägg till handelsbalkens 9 kap. 9 S och 17 kap. 7 innehållande det förra lagrummet tillåtelse för förlaggare för bergsbruk och fabrik att beräkna mer än 6 procents ränta å sitt lån, samt det senare stadgande om tiden från hvilken förmånsrätt i pantförskrifven egendom må beräknas. Första kammarens tillfälliga utskott N:o 2 har i anledning dels at Andra kammarens beslut och dels hr Beckmans motioa om ändringar i författningarne rörande prestval hufvudsakligen hemställt: att samtliga röstberättigade medlemmar i regala och konsistoriela pastorat må i prestval omrösta enl. 6 kyrkostämmoförordningen; att, derest pluraliteten önskar höra ännu en profpredikant, den anses kallad, som erhållit 23 af de, i detta fall per capita, afgifna rösterna, och uppföres på förslagsrummet; att, derest flera af de utaf konsistorium föreslagna skulle härefter afsäga sig förslagsrummet, konsistorium må föreslå andra stiftets för sysslan kompetenta prestmän, så att församlingen må erhålla trenne att välja emellan, hvaremot om samtliga de föreslagna afsäga sig förslaget, konsistorium me kunna utan vidare utnämna den af församlingen kallade vrofpredikanten.