Göteborgsposten – 4 maj 1868, sida 1

Article Image
2 — — — Län. os cc. KA. 11I OCD med tusentals riksdaler köpa sig fria från sullgorandet af de orimliga kontrakterna, hvarigenom mången blifvit ruinerad. Vid början af detta år började han att i större skala drifva mjölaffärer, och lärer han af ett handelshus i Göteborg lyckats på kredit erhålla mjöl för 30,000 rdr, hvilket mjolparti han dels sjelf, dels genom kommissionärer till underpris raskt realiserade. Sedan han sålunda förskaffat sig en ej obetydlig reskassa, begaf han sig öfver Malmö till Köpenhamn, derisrån till Hamburg och vidare till Amerika. Beriktigande, Vi hafva från Göteborgs packhusinspektion emottagit följande: Med anledning af ett i dag uti Göteborgs-Posten insordt polisreferat, hvari omförmäles, att packhuskarlen J. Svensson blifvit fälld till böter för slagsmål, anhålles att Red. behagade upplysa allmänheten derom, att den bötfällde ej är vid tullverkets packhus anställd och att ingen packhuskarl der finnes med detta namn. Göteborg d. 2 Maj 1868.4 Vi få med anledning häraf förklara vår ledsnad öfver detta misstag om den böttälldes befattning, ett misstag som uppstod derigenom att den bötfällde hade befattning med lastning af jernvägsvagnarne utanför packhuset samt att tvenne packhuskarlar voro närvarande vid rätten såsom vittnen. Hr Andersins privata elementarläroverk för flickor, hvilket redan vunnit ett berättigadt anseende och är föremål för stigande förtroende å föräldrars och målsmäns sida, kommer att till hösten ytterligare utvidgas, hvarom vi uppmanats underrätta allmänheten. Inhemtande af kunskaper och utvidgande af tänkandet beror till stor del på godheten i den första undervisningen. Ledd af denna tanke, har hr Andersin beslutat anordna äfven en förberedande klass, till hvilken anmälningar kunna göras i enlighet med tillkännagifvandet i dagens annonsafdelning. Sjelfmord. I Lördags kl. 1,4 e. m. kastade sig f. d. artilleristen Pettersson Svärd i Vallgrafven i närheten af bron vid Gamle Port och drunknade. Den döda kroppen upptogs efter en half timmas förlopp och affördes till likrummet. En enka vid namn M. E. Svensson, egarinna till tomten n:r 106 i Majornas 2:dra rote, afhände sig natten till i går lifvet genom hängning. Hon har en längre tid varit grubblande. Det Wijkanderska förfalskningsmålet är nu slutbehandladt i Örebro. Vid andra ransakningstillfället inför derv. rådhusrätt sistl. Thordag blef nemligen utslag afkunnadt, i hvad angår de salska vexlar som Wijkander lyckats placora i Örebrobanken. För nämnda ransakning lemnar Norikes Alleh. följande redogörelse: Sedan målet päropats infordes den tilltalade från häktet. Han var ännu klädd i egna kläder, syntes dyster, men lugn och svarade med reda och klarhet. Sedan protokollet från förra rättegångsdagen upplästs och lemnats utan anmärkning, lästes prestbetyget, som var i allo godt, äfvensom förklarin — A; aaegar från de personer hvilkas namn voro tecknade ä de 4 vexlarne i Örebrobanken, att namnen ej voro skrisna af dem. Harefter inlemnade Wijkander en utförlig bekännelse med bilaga. Bekännelsen sönderfaller i 2 delar, en redogörelse tör brottets motiver och en detaljering af nu utelöpande falska papper. Motiveringen, som i det närmaste öfverensstämÅ I mer med den förut offentliggjorda redogörelsen för I kh föregående bekännelser, är så lydande: k Våren 1866 under den svåra krigen, sedan Öre0 bro ensk. bank och andra kreditinrättningar afslagit omsättningar utaf lån emot förut godkända säkerheh ter, sedan medel för af bolaget beslutade industriella Åå byggnader fattades, sedan medel för arbetares och i 1 tjenst varande personers aflönande saknades, sedan 1 flera bolagsstämmo-sammanträden hållits utan annat resultat än ökade svårigheter för mig genom stora ! förskott på mina egande åbå:delar i bolaget, hade det å rätta varit att ins:älla betalningarne. En våldsam 3 strid uppstod nu, som medförde ytterlig förtviflan och 1 så förvirrade sinnet, att jag tillgrep den brottsliga ut1 vägen att förfalska lånehandlingar. Då detta lyckades, då svåra konjunkturer gjorde affären tyngre, då o svårigbeterna ökades genom lagsökningar för bolagets grufförlag, för dess inteckningar m. m., då min fori dran hos bolaget ökades och jag ej vågade yrka på 1 konkurs, emedan mina brottsliga handlingar då blif3 vit upptäckta, följde den ena sorsalskningen på den N. andra, dels i bolagets och dels i mitt namn, dels med 1: begagnande af bolagsmannens namn och dels med N andra persoders namnteckningar. Men alla dessa 2 brottsliga handlingar äro fortsättning af den förbry, telse som begynte 1866, och med hvilken de alla stå li den närmaste förening. Det ena lånet anskaffades 21 för att infria det andra, eller för att betala arbetarne 25 deras aflöning och förse bolagets affär med förlagsmedel, eller för att betala dryga rentor och provisio54 ner. Alla sålunda anskaffade medel hafva, såvida ej I 10 minnet sviker, kommit bolaget till godo i form af på I 14 rätter person bokförda lån, eller såsom försträckning af mig under olika former, eller såsom bolaget ej påförda rentor, provisioner och kapitalrabatter, eller så. im som inbetalningar och förskotter på mina andelar i j volaget. För enskild räkning bar jag ej haft andra I VN ffarer än sådana, som stått i förening med bolagets str ffår och blifvit inledda för att befordra dess utveckI pa ing och framgång. ho vÖppet bekänner jag sålunda de omfattande förI — alskningar jag gjort; vill intet dölja. Mitt brott är (7 tort och mina fel många, men allt har sitt ursprung J AV. r den affär jag haft om händer, som var mitt älsk Kr ingsverk och som blef mina undergång. Den kunde j uppehållas med de medel, som stodo mig till buds. )en upptog emellertid så min själ, att jag glömde affllt och alla för detta fantom, och jag har blifvit var tt sorgligt offer för en nästan vansinnig ideförvirOn ngt. Å Härefter följer en förteckning på de förfalskade Fal inehandlingarne (hvilken förteckning dock är för dlyftig till att här kunna aftryckas). Bekännelsen tedc utar med följande ord: Slutligen förklarar jag, att och g icke meddelat någon, att förestående länehandlin-des ir varit förfalskade, samt att ingen genom ord eller intr nd KR KR

4 maj 1868, sida 1

Thumbnail