NERE YUAÄAA———— De öfriga punkterna i utskottets betänkande antogos äfven, deribland de som rörde inskränkning af röstmaximum i stad till en femtiondedel af hela röstbeloppet, eller högst 100 röster, och på landet till en tiondedel af hela röstbeloppet, utan votering. Andra kammaren ådagalade uti alla sina fattade beslut en lofvärd hofgamhet, som man hoppades skulle hafva uppmanat Första kammaren att visa tillmötesgående i den vigtigaste punkten rörande röstberäkningsgrunden ; men så skedde tyvärr icke, och den gifna följden deraf skall blifva fortgående strider under allt mera växande agitation och missnöje. Att Första kammaren i gårdagens sammankomst icke biföll den föreslagna ändringen i röstberäkningsgrunden föranleddes först och främst deraf att flertalet icke ville rubba statsförfattningens grundval, och dernäst af justitiestatsministerns anmärkningar mot förslaget. H. Excellens ansåg den föreslagna ändringen icke nu vara lämplig, emedan man hade för liten erfarenhet om olägenheterna, och den nödiga utredningen af frågan icke hade föregått. Dertill fogade H:s Ex. ett argument, som vi icke förr hört anföras och som utan tvifvel var ganska vigtigt och hade en afgörande verkan på frågans utgång. Utskottets förslag om 100 röster såsom maximum var neml. derföre olämpligt, att om bevillningen ökades — hvilket ju är ganska sannolikt — så skulle ock röstförhållandena blifva förändrade. Om bevillningen fördubblades, så blef följden deraf att alla som egde mindre än 100 röster fingo sitt röstetal fördubbladt för så vidt det icke öfversteg 100 röster, hvaremot alla som hade 100 röster icke erhöllo rösttillökning. Och då förändringar i bevillningen bero uteslutande af riksdagen, så skulle konungen indirekt kunna undandragas sin rätt att deltaga i kommunallagstiftningen. Detta argument, som af ingen talare kunde nöjaktigt vederläggas, medverkade utan tvilvel högst väsendtligt till det beslut som kammaren fattade. Flera talare yrkade återre miss på det att utskottet skulle sättas i tillfälle att pröfva den nyss anförda anmärkningen af H. Ex. justitiestatsministern, och för återremiss röstade äfven 53, hvaremot 55 röstade för afslag å utskottets framställning. I konseqvens härmed afslogs äfven utskottets förslag till begränsning af röstmaximum på landet. Men deremot återremitterades frågan om inskränkning i bolags rösträtt, hvarigenom en möjlighet blifvit beredd att ännu vid denna riksdag rätta det missförhållande, som utan tvifvel åstadkommit det största och mest berättigade missnöjet. Det kommer nu an på lagutskottets arbetslust huruvida den frågan blir nöjaktigt löst.