kollation hos öfverstelöjtn. C. A. Neiglick, som f. n. innehar chessexpeditionen vid Bohusläns reg:te. Ötfverstelöjtn. M. afreste från Uddevalla i Fredags på morgonen norrut. Från Stiftet. K. M:t har under d. 24 sistl. Mars, med afseende på de af gymnastikläraren vid härv. h. elementarläroverk C. M. Edholm anförda besvär öfver domkapitlets d. 22 Maj 1867 tattade beslut rör. disposition af läroverkets gymnastiklokal, funnit dessa besvär icke förtjena afseende. Under d. 17 sistl. Mars har K. M:t sastställt lönereglering tör kyrkoherden i Bokenäg och Dragmarks reg. pastorat af 3:dje klassen i Göteborgs och Bohus län. Komministern i Mjöbäcks pastorat Jacob Adrian Thorvald, har d. 20 d:s aflidit i en ålder af 51 år, 11 mån. och 16 dagar. Från Riksdagen. För kamrarnes sammanträden sistl. Lördags afton lemna vi efter Dag. Nyh. följande redogörelse: Första kammaren sysselsatte sig hufvudsakligen med behandling af statsutskottets förslag till postverkets utgiftsstat under nästk. år samt det af lagutskottet afgifna förslaget att fordringsegare, då förfallen skuld ej i laga tid liqvideras, skall ega rätt att å den upplupna räntan beräkna särskild ränta efter sex procent från den dag, gäldenären blifvit af honom kräfd. Kammaren beslöt, i enlighet med hvad förstnämnde utskott tillstyrkt, att hos K. M:t anhålla om utredning af huravida postoch telegrafverken kunna under gemensam styrelse förenas samt om förslag till normalstat för postverket, hvilken stat, i händelse en sammanslagning af båda institutionerne befunnes fördelaktig, äfven borde omfatta telegrafverket, men afslog deremot, på yrkande af statsrådet Ehrenheim och hr Nordenfalk, utskottets hemställan att postverket skulle åläggas att till riksgäldskontoret öfverlemna det öfvorskott, hvarmed summan af till verket influtna assuransasgifter öfverstiger de af verket utbetalda ersättningar för förlorade belopp. Efter en liflig diskussion gillade kammaren äfven på tillstyrkan af hrr E.fSparre och Faxe lagutskottets här ofvan nämnda förslag. Beslutet fattades dock först efter votering med 60 röster mot 31. Minoriteten ville bifalla en af hr Lemchen afgifven reservation, enligt hvilken fordirngsegare skulle få åtnjuta ränta på ränta från förfallodagen, vare sig han kräft gäldenären eller ej. Till kammarens tillfälliga utskott remitterades efter en kort diskussion, under hvilken de fleste talare, som i frågan yttrade sig, ogillade det af Andra kammaren fattade beslut, samma kammares protokollsutdrag med underrättelse om dess beslut angående dess tillfälliga utskotts förslag till ordnande af folkskoleoch den högre elementarundervisningen. Andra kammaren ogillade lagutskottets här ofvan omnämnda förslag i fråga om beräkning af upplupen ränta, men antog deremot med 72 röster mot 69 den af br Lemchen i hans reservation föreslagna reduktion, så lydande: Betalar ej gäldenär ränta å rätt tid, vare borgenären, der ej annorlunda särskilt är stadgadt eller aftaladt, berättigad att å förfallen ränta njuta ränta till sex för hundrade om året ifrån sörfallodagen. — Den af Första kammaren beslutade ändringen af 20 8 Jagtstadgan ogillades af kammaren, hvilken deremot fattade enahanda beslut med den Första om att bevis, som meddelas för erhållande af belöning för dödade roffoglar och rofdjur, skola utan lösen utfärdas. Konstitutionsutskottets utlåtande, ang. ändring af 1 12 mom. samt 4 11 mom. tryck frihetsförordningen, bifölls; likaså samma utskotts betänkanden, tillstyrkande afslag å väckta motioner om ändring i tryckfrihetsförordningens 1 6 mom., om tillägg till 16 riksdagsordningen, samt om ändringar i sistberörda lags 21, 22 och 23 SS. — Kammaren beslöt tillåta häradshöfd. C. F. Jacobsson att under loppet af 8 år med 1,500 rdr om året betala sin skuld å 12,000 rdr till länokontoret i Göteborg. I sammansatta bankooch lag-utskottets utlåtande n:o 5 afhandlades dels hr Björcks motion om förändring i det nuvarande silfvermyntsystemet, dels hr Wallenbergs motion om antagande af ett guldmyntsystem, dels regeringens proposition om förändrade bestämmelser i fråga om utmyntning af guldmynt. Utskottet har tillstyrkt afslag å de båda motionerna och kammaren gillade utskottets hemställan. Hr Björck sökte visserligen försvara sitt förslag, som asser att genom ökande af silfverhalten, men minskning af myntstyckenas vigt bringa myntet i ett lätt jemförligt och beräkneligt förhållande till den tyska Vereinsthalern; men han mötte motstånd af hrr Hedlund, Mannerskantz, Bergström, Lindström och Lönnberg, hvilka hrr besvarade motionärens påstående — att vårt land lider stora förluster till följd deraf att vårt mynt har ovärt för att i utlandet tilltvinga sig sitt rätta värde — dermed att det är kursen, som bestämmer myntets värde och att förlusterna inskranka sig till dem som göras genom myntets användande i detaljhandeln. För öfrigt ansågo dessa talare att man icke borde vidtaga en förändring af så ingripande beskaffenhet som den föreslagna, då både förvecklingar inom landet deraf skulle uppstå och myntets anseende i utlandet deraf skadas — isynnerhet som det icke kan dröja mera än ett eller annat tiotal af år innan guld blir myntfoten. Hr Änders Gudmundsson understödde hr Björeks mening. Angående hr Wallenbergs förslag uppstod ingen diskussion. Med anledning af den nyssnämnda k. propositionen beslöt kammaren; i enlighet med utskottets förslag 1:o) att af guld utmyntas mynistycken, motsvarande 10och 25franc-stycken; 2:0) att dessa guldmynt skola innehålla 9 delar rent guld mot 1 del koppar, eller hafva en halt af 9001000-delar, hvilken blandning kallas myntguld; 3:0) att emedium i halt får utgöra på hvarje myntstycke ?,oo,-delar öfver eller under den rätta halten, samt remedium i vigt 21000. delar öfver eller under den rätta vigten; 4:0) att å