Göteborgsposten – 25 april 1868, sida 2

Från Utlandet. Den 20:de April var det kejsar Napoleons födelsedag. Han syllde då sitt 60:de år. Times begagnar detta tillfälle att lyckönska kejsaren. En herrskare, menar bladet, som så länge styrt det oroliga Frankrike (i 20 är), måste i allmänhet taget ha regerat väl; den kejserliga regeringens praxis har i alla tider varit bättre än teorien. Hans egen goda instinkt och hans lycka ha länge varit honom trogna, och först sent har han måst medgifva tillvaron af mörka fläckar vid horisonten. Times erinrar honom derföre så mycket ifrigare om nödvändigheten af att förverkliga innehållet af sitt bref i Januari 1867. Det har dock helt visst ej varit hans afsigt att icke hålla dessa löften. För sin egen skull, för sin regerings framtida lugn och för sin sons skull bör kejsaren beqväma sig till att meddela de utlotvade frioch rättigheterna, lösa den allmänna meningen ur dess band och uppmuntra den inom lagens skrankor sig hållande oppositionen. Vid de förestående allmänna valen bör han söka att få höra sitt folks oförfalskade stämma och afhålla sig från hvarje officiel tryckning. Grundvalen för den napoleonska regeringen — den allmänna folkomröstningen — står fast som förut, i hvarje fall skyddad mot alla utifrån kommande angrepp. Men ingen kan skydda henne mot följderna af sina egna förirringar, och för att skaffa sig sjelt klarhet på sin väg, måste regeringen sprida alltmera ljus omkring sig. I detta uttalande af det stora engelska bladet måste man till fullo instämma. Hvad napoleonska dynastien för sin framtid behötver är ljus och frihet ej blott för sig, utan för. folket, eller kanske ännu rättare för den bildade delen af folket. D. 15 Maj skall i Paris börja utkomma under Pelletans redaktion en ny politisk tidning, kallad: La Tribune Francaise. Bladet skall bli organ för den rena venstern. För hvarje infanterikompam af armåen ha förfärdigats tvåhjuliga enspännare-kärror, hvilka skola begagnas till transporten af kartuscher för Chassepot-gevären. Den förtjenstfulle musikkritikern de Gasperini, på sin tid en läkare med stort rykte, har plötsligen aflidit. Han var bland den franska kritikens aktningsvärdaste personligheter, och särskilt en af Wagners anhängare. Jules Favrees faddrar inom franska akademien skola vara hrr Berryer och Thiers.