Riksdags-Kaleidoskop. XXIX. D. 19 April. Besynnerliga sammanträffande! Under det att Första kammaren hofsamt och allvarligt öfverlade huruvida vissa helgedagar kunde och borde förflyttas till söndagar, diskuterades under en ganska hög värmegrad i Andra kammaren huruvida, såsom hr Wallenberg föreslagit och konstitutionsutskottet förordat, ur grundlagarne skulle kunna borttagas bestämmelsen om s. k. tvångskurs för riksbankens sedlar, och att dessa skola med silfver inlösas. I Första kammaren ansåg pluraliteten att vissa helgedagars förflyttning till söndag icke vore välbetänkt för det andliga hfvet; i Andra kammaren ifrade pluraliteten för tvångskurs om och när — en statsbankrutt inträfjade, ty att den skulle komma, det framskymtade, och att den icke precist är ovälkommen ör dem som ha trassliga affärer, det framskymtade äfven. I förbigående vilja vi framhålla en sak, som har oskiljaktigt sammanhang med tvångscurafrågan. Då hr Wallenberg väckte sin moion om förändring af 72 8 i regeringsformen, begick han ett stort misstag, det nemligen att jan väckte motionen. Pluraliteten i Andra cammaren lefver och dör i den föreställningen utt hvarje förslag som hr W. väcker utesluande åsyftar att bereda Stockholms Enskilda 3ank stora fördelar. Denna föreställning har fvergått till en fix galenskap hos nästan alla Andra kammaren som tillhöra landtmannadartiet. Hr Wallenberg hade derföre handlat örsigtigast om han i tysthet anförtrott sin notion åt en landtmannapartist, om han i moionen inlagt några ord, att Ågenom antaganet af den skulle det samhällsfarliga privatanksintresset blifva stäckt, och om han — r W. — derjomte tryckt krypto-motionärens and, så hade saken ganska säkert fått en helt nnan utgång i Andra kammaren. Men hr