Göteborgsposten – 14 april 1868, sida 2

million fres. Äfven efter indragningen erhåller tidningens hufvudredaktör Grenier ett ärligt underhåll af 30,000 fres. I Compiegne har det stora torn, som efter Jungfrun af Orleans bar namnet Jeanne dAre, instörtat och begraft flera hus under sina spillror. Intet menniskolif spilldes dock. Från och med i Lördags började i Paris utkomma, under titeln ÅLEvnement IllustrG, en illustrerad tidning, hvilken skall för hvarje dag i bild framställa den föregående dagens händelser. Såsom Forgades efterföljare i Revne des Deux Mondes nämnes Journal des Dåbavs realpolitiker Lemoinne. Man börjar åter ventilera frågan om gräfvandet af en hafskanal mellan Paris och Dieppe. I Polytekniska Sällskapet har Aristide Dumont hållit ett föredrag härom, hvilket väckt genklang och kan sammanfattas sålunda: Skapandet sf en stor handelshamn utanför Paris portar, en sådan hamn som Londons, Liverpools ete., och en hafskanal, bestämd att sätta denna bamn i förbindelse med hafvet, så att nandelsflottans fartyg kunna när som helst lägga i land derstädes. Paris hamn skulle vara icke allenast en å Gennaviliers slott gråsd oerhörd bassin, utan den skulle äfven omgifvas af docks, af magasiner och i kommersielt hänseende så inrättas som London och Liverpool. Kanalen, som skulle följa Seinens lopp till Andresy, skulle derifrån gå öfver Gisors och Gournay direkt till Dieppe. Denna nya kommunikationsled skulle möjliggöra transporten af de för en ator plats nödiga artiklar, såsom stenkol, säd, från hafvet till Paris för ett pris af 112 centime pr ton och pr kilometer, under det att jernvägarne icke kunna befordra sådana varor under 3 centimes. En sådan plan är för öfrigt alls icke ny; redan under Ludvig XIV talades om en dylik kanal, och Colbert och Vauban tänkte allvarligt på saken. Man förstod redan då, och inser det nu i dag ännu bättre, att Parig skall, oaktadt, all sin glans och sina pråktiga arbeten, i trots af sin befolkning om nära 2 millioner, hvilken kan inom 10 eller 15 år kanske växa till 3 millioner, icke vara någon verklig hufvudstad, innan det är direkte tillgängligt för sjöfarten. Alla andra stora länder sysselsätta sig med storartade arbeten. Amerika bygger sin jernväg från Atlantiska till Stilla Hafvet, Preussen har för afsigt att inom sitt område bygga en stor hafskanal. Frankrike tår ej bli efter. Kostnaderna för Paris förening med hafvet genom en kanal och förseende med en hamn beräknas till 150 millioner. För ett land, som ger ut så ofantligt till armåer, bör denna summa ej vara omöjlig att åvägabringa. Prins Napoleon skall etter sin återkomst från bröllopshögtidligheterna i Italien afresa ötver Stuttgart, Mänchen och Wien till Konstantinopel. Danske krigsministern Rasslöff anlände i Onsdags till Paris och hade der genast sammankomst med krigsministern marskalk Niel, hvarefter han skulle besöka de franska artillerietablissementerna och derpå begifva sig till London. Nästan samtliga de franska tidningarne diskutera frågan om krig eller fred. Den oro, som med anledning häraf uppstått, har drifvit de officiösa tidningarne till att uppträda lugnande. Så t. ex. säger Constitutionnel : De tidningar ha orätt, som påstå, att kriget är oundvikligt, derför att Frankrike vidtagit alla nödiga försigtighetsmått till att med framgång söra kriget. Tvärtom, ju bättre rustadt Frankrike är, desto mindre sannolikt är kriget. Jemnvigt i krafterna är borgen för freden. Visserligen skulle en allmän afväpning vara en annan bättre borgen: men hvem skall gifva föredömet dertill? Skulle det måhända tillkomma fransmännen, hvilka fäderneslandets säkerhet och storhet särskilt ligga om hjertat, att taga första steget till denna förtroendehandling? Och kunde vi icke, om utlandet uppmanade oss dertill, svara med de historiska orden från slaget vid Fontenay Varen så goda och börjen, mina herrar! : Liberte meddelar en mängd utdrag ur algierska tidningar, i hvilka omtalas flera tall af menniskoätande på grund af hungersnöd. Franska regeringen har som bekant anslagit 2 millioner tres till nödens afhjelpande. Ått denna summa är en droppe i hafvet, är naturligt. Det fattiga Sverige har gitvit lika mycket till sina nödlidande i Norrland, och likväl är nöden vida större i Algier och Frankrike så rikt. Ricciotti Garibaldi anlände d. 6 d:s till Paris. Han beledsagar den engelske ötversten Chambers fru till London. Denna fru är så att säga Ricciottis andra mor. Då hans egen mor dog straxt efter hans födelse och fru Chambers samtidigt förlorade ett eget nyfödt barn, blef denna hans amma samt uppfostrade honom tillsammans med sina öfriga