Göteborgsposten – 2 april 1868, sida 2

framgång begagnat sig af detta inflytande så länge han trodde sig behöfva använda det, och i det tanet hade ej mr Felton gjort honom någon verklig skada; men han hatade honom i alla fall. Han hade med en viss oro sett det smålcende hvarmed mrs Ireton P. Bembridge läste mr Feltons bref. Han vågade ej fråga henne från hvem detta bref var, men hon var nog artig att sjelfmant meddela honom detta. — Han vill träffa mig för att få veta huru det kan vara med Arthur, sade hon skrattande. Jag kan ej lemna några upplysningar om honom sedan han lemnade Paris. Det vore skada att skämma bort en så vacker dag genom att lyssna till hans ledsamma prat. — Tag ej emot honom, sade Routh. Förspill ej någon stund af denna vackra dag för hans skull. Ni kan ju ej lemna honom någon bestämd underrättelse. — Utom att hans son kommer hit, sade hon. — Det glömde jag, sade Routh i missbelåten ton i det han steg upp och gick fram till fönstret. Mrs Ireton P. Bembridge smålog och yttrade glädtigt: — Han skall få vänta på nyheterna. Jag tror att de bli lika välkomna i morgon. — Låt honom ej komma i morgon heller, sade Routh i det han åter närmade sig henne då hon satte sig ned vid skrifbordet. — Hvarföre det? frågade hon och tog en penna. — Emedan jag måste resa bort om Thorsdag. Jag har stämt möte med en person i Frankfurt. Jag skall vara borta hela dagen. Låt den orolige fadren komma till er