Gcorge bjöd sin onkel godnatt och skulle jnst gå då han fick en ny ide och återvände. — Det har just nu fallit mig in, sade han, att mrs Bembridge måhända har ett porträtt af Arthur. Af den beskrifning ni lemnat på henne kan jag förmoda att hon innehar en hel mängd sådana minnen af sina triumfer. Det är möjligt att vi nu ej behöfva använda det och ni har för alla händelser skickat efter ett; men då ni träffar henne kan ni ju i alla fall, om det faller sig lägligt, fråga om hon har något porträtt. Ifall hennes upplysningar ej bli tillfredsställande, skall det bespara tid att ha ett porträtt till hands. VII Damoklessvärdet. Mr Felton var utsökt artig mot fruntimmer. Hans amerikanska uppfostran visade sig i detta mera än i något annat fall, och han var häri just raka motsatsen till den dryge mr Carruthers af Poynings, som i allmänhet ej var någon favorit i de små sällskaper i hvilka han nedlät sig att deltaga. Hans svågers umgängessiätt var på en gång mera enkelt och mera förfinadt. Det låg ingen anstrykning af egoism deri och ehuru hans djupa bekymmer i förening med ett af naturen allvarligt lynne gjorde honom tystlåten och tillbakadragen, var mr Felton omtyckt af alla. Mrs Ireton P. Bembridge var likväl ett undantag i a