Frän Utlandet. Det råder onekligen en ej ringa villervalla i den europeiska verlden. De olika staterna tryckas ned under de ofantliga stående armerna och folken flämta under de stigande skattebördorna. Man kan ej inse något skäl, hvarför de maktegande furstarne skulle sålunda anstränga folkets hela kraft, om de icke hade krig och örlog i sigte. Genom tanken härpå förlamas all handel och rörelse; det allmänna förtroendet försvinner. Härigenom måste äfven folkens välstånd minskas, ty det är näringarnes millioner häfstänger, hvilka man gifvit den gemensamma benämningen arbetet, som fylla folkens fickor och genom tusentals olika kanaler sprida helsa och lif genom samhällskropparne. Näringarne återigen hafva till sin lifsluft det allmänna förtroendet; der detta brister aftynar näringarne, och hålla på att qväfvas, likasom menniskan i ett ej tillräckligt syrbemängdt rum. De makthafvande inse vådorna häraf och göra allt hvad de kunna, för att genom vackra fraser, ömsesidiga handtryckningar och bedyranden om vänskap och fredliga tänkesätt lugna stämningen, åter