Göteborgsposten – 26 mars 1868, sida 2

anledningar till sorg. Jag minns att han i många af sina bref sagt, att han ej som jag var välsignad med en son, öfver hvilken han kunde vara stolt. George rodnade häftigt då dessa hans mors ord läto honom förstå, att hon dolt alla sina sorger för sin bror. Mr Carrathers kände sig obeskrifligen förvirrad. — Godt, min älskade, yttrade den sistnämnde, tänk ej på hans son. Skulle du ej bli glad att träffa din bror Mark, säg? Mrs Carruthers såg frågande på honom och den matta färgen på hennes nder öfvergick till en mörk rodnad, då hon sade: — Glad att träffa min bror Mark! Jo, naturligtvis akulle jag det. Är äfven han här? Sålunda träffades åter syster och bror efter långa ärs skiljsmessa och det intresse och den tillgitvenhet hans syster ingaf honom skingrade något Mark Feltons beständiga oro öfver sin son. Dertill bidrog äfven det stora insteg George Dallas vunnit hos honom, som blifvit så grymt gäckad i sina egna förhoppningar och fö ndringar IIan hade ej misstagit sig ;å sin nerö. Ilan visste att George hade förorsakat sin mor den djupaste sorg och under en lång tid gått så långt en ung man kan gå, kort efter inträdet ja en lastfuli bana. Men han skiljde mellan det goda och onda i hans karakter. Han upptäckte att det fanns något ädelt och redbart hos den unge mannen, och om han tillskref omständigheterna något mer än hvad han med skäl kunde göra och var alltför öfverseende med den unge mannens därskaper, var det emedan han sjelf led