Göteborgsposten – 26 mars 1868, sida 2

Frän Utlandet. IIvarje sak har tvenne sidor; så äfven det franska kejsardömet. På hvarje politiserande transmans bord ligga i dag tvilveisutan tvenne broschyrer; den ena i qvarttormat, tryckt på glansigt papper med stor stil och bärande hela anstryknin en af någont ng högtidligt, officielt — en broschyr, så att säga, i hofdrägt, med lojalt svarfvade fraser på tungan och chapeau bas; den andra i vanlig oktav, med ett anspråkslöst yttre, tillochmed någonting nonchalant, som angifver det demokratiska ursprunget. Den förra svarar eder också, då ni närmar eder: Je suis Les Titres de la dynastie napolconienne (Jag är Den napoleonska dynastiens Förtjenster) och kejserliga tankar spåras i mitt innehåll. Den andra säger: ÅJe suis Bilan de V Empire (Jag är kejsardömets balanskonto) och den frisinnade statsekonomen och demokraten M. J. Horn är min far. Vi ha redan förut ett par gånger redogjort för den första broschyren, som ställer den napoleonska dynastien i solljus; låtom oss nu närmare betrakta skuggsidan: äfven den har sina pikanta pointer, och törlorar icke på att läsas bredvid sidokamratens sjelfbelåtenhet och optimism. Hr Horns bok innefattar blott 30 sidor, men de äro vältaliga nog. Han visar i densamma, att de offentliga utgitterna under de första 15 åren af kejsardömets tillvaro varit ofantligt större, än någonsin förut Han fördelar hela tiden i perioder om fem år. Under den första, d. v. s från 1852 till 1856, uppgingo de allmänna utgifterna till 9,643,778,793 sres eller i medeltal årligen 1,928,755,759 fres. Den andra perioden, från 1857 till 1864, var den 10,213,760,472 fres — i medeltal årligen 2,042,752,094 fres. Och den tredje — från 1862 till 1866, 11, 83 4, 809, 436 fres — i medeltal årligen 2,226,961,987 fres. — Så att inalles utgifvits på 15 år c:a 31,000 millioner francs, eller i medeltal 2,066 milloner om året!