deom apostel för den enda saliggörande kyrkan bland de kätterske hyperboreerna. En missräkning. Nyligen inköptes för Louvremuseets räkning en byst i terra cotta hvilken af alla franska konstkännare antogs vara en afbildning af den toskanske poeten Girolamo Benivieni och som allmänt förklarades vara ett mästerstycke af den italienska konsten under femtonde århundradet. Museet betalade för densamma 15,0v0 francs, en summa för hvilken alla förståsigpåare förkiarade den vara -hittad då den snart sagdi var värd sin vigt i guld. Men emellertid bar man sedermera temligen klart bev:sat att bysten blifvit utförd af en ännu lefvande obskyr florentinsk bildhuggare Bastianini och att en fattig karl hvilken händelsevis liknade porträtterna af nysenåmnde Benivieni sutit som modell för bysten. medgifva riktigheten af de tid för mycket nedsättande för Louvremustets auktohvilka för att 8e riteter, are 15,000 franes i fall han kan bjudit honom ytterlig producera ännu en b r å af Benivieni. Skulpiören har antagit detta förslag, men med det vilkor, att arbetet skall bedömas af en ja y, som icke uteslutande består af franska ledamöter. Ny Dp förekom åte troleumantändning. den engelska skonerten Mary Aun, kapt. Marshall, hvilken låg för ankar å Sebeide-floden, en explosion hvilken kastade däcksluckorna, en del af skansoch hvad som för öfrigt befann sig på fördäcket långt ut på fven. Inom ett ögonblick stod hela fartyget i ljus låga. Straxt efter explosionen syntes en man på fordäckes, hvilken sprang genom lågorna och störtade sig i floden. Han blef uppdragen, men med svåra orännsär; några minuter senare syntes kaptenen, till hälften naken men med de klader han hade på sig i lågor; han störtade sig likaledes på hufvudet i floden, men sjönk och syntes icke De öfrige ombordvarande, två matroser och etroleuasbrand i Antwerpev. Den 3 dis rum, beklädnaden vidare. kaptenens hustru innebiände å fartyget. Den ende räddade, kaptenens stysson, svåfvar i lifsfara. På fartygets räddning var ej att tänka; det brände helt och hållet upp och brinnande potroleum flöt rundiomkring på vattnet. Omkring kl. 10 lossade ankurkettingen och fartyget dref ut på floden, hvarest man lyckades bogsera det upp på en sandbank, der det alldeles bräade upp. Lasten bestod af 500 fat petroJeum, och man förmodar att orsaken till olyckan varit den att gas utvecklat sig under de tillslurna skeppeJuckorna och genom någon ullsamgbet blifvit antavd. hvad Bastianini går för eryst af samma förtjenst som den r en fruktansvärd olycka till följe af peKl. 7 på morgonen egde ombord på Att ssa påståenden var emeller