Göteborgsposten – 20 mars 1868, sida 2

och hennes ansigte var klart som en solskensdag. IIon är verkligen en förträfslig hustru — den mest tillgifna och uppoffrande hustru jag någonsin kännt, och hennes användbarhet i allt möjligt, såväl i vanliga qvinnliga värf som i en hel mängd manliga. Så är hon till exempel af stor nytta i alla Rouths affärer. Tillochmed hennes försämrade helsa har ej åstadkommit någon förändring i detta afseende, ehuru hon förlorat en stor del af sitt goda utseende och sitt goda lynne fullkomligt. Jag kan ej fatta hvad Routh skulle taga sig till utan henne. — Hm! Jag undrar om han är lika osiker derpå, sade mr Felton torrt och till Georgees stora öfverraskning. Jag tycker ej om er vän och har ej förtroende tili honom. — Hvad menar ni? frågade George. Har ej förtroende till honom? Menar ni att ni ej har förtroende till hans känslor eller uppförande mot Harriet? — Alldeles så, min käre George. Mrs Routh är en hängifven hustru; men jag skulle misstaga mig mycket — och kom ihåg att jag, med anledning af hvad ni sagt om ert förhållande till dessa menniskor, under fjorton dagars tid gifvit noga akt på förhållandena — om hon ej äfven är en mycket olycklig hustru. Jag önskar ej att ingå i vidare förklaringar, men jag är fullkomligt säker på saken, Hon älskar Routh — det är tydligt nog — men hon är olycklig med honom. — Tror ni verkligen det? Hon är förskräckligt förändrad, det vet jag, men jag trodde att det blott var en följd af hennes dåliga helsa. Olycklig med honom! I alla händelser är han ej ovänlig mot henne. Jag vet att han