Göteborgsposten – 20 mars 1868, sida 2

är mycket orolig öfver hennes helsa, ty han lomnade London på en mycket oläm lig tid och till stor skada för de affärer han bedrifver blott för att följa henne till härvarande badanstalt. — Och för att få pröfva sin lycka vid spelborden, förmodar jag. Routh har i mitt tycke utseendet af en man som under någon tid varit tvungen att föra ett aktningsvärdt lefnadssätt och är alldeles utledsen dervid. — Jag är ledsen öfver att ni hyser en så dålig tanka om honom, sir, sade George, som ej kunde öfvervinna en oangenäm känsla af att hans onkel hade rätt och att den erfarenhet som en förnyad förtrolighet med Routh skulle gifva ej torde komma att leda till en motsatt äsigt. Jag hade annars ämnat fråga honom rörande bästa sättet att få reda på Arthurs vistelseort. — Nej, nej, sade mr Felton hastigt och bestämdt; säg ingenting till honom rörande mina affirer. Gif ej den mannen någon föreränning att antag. något slags förtrolighet mot mig. Vi ha ej behof af det slags slughet han besitter för att utföra vårt företag. — Godt, sir, sade George. Han var missnöjd med sin onkel, emedan denne bildat sig ett fullkomligt riktigt omdöme om Routh, hvilket George i sitt hjerta måste erkänna, missnöjd med sig sjelf emedan han ej kunde bestrida det. Naturligtvis, fortfor han, skall jag ej tala om era affärer med någon utan er tillåtelse. Men det måste jog säga till Rouths försvar, att jag tror att han älskar sin hustru. (Forta)