Göteborgsposten – 10 mars 1868, sida 1

Article Image
sjelf bevistar riksdag, hädanefter icke må af statosme del utbetalas, gaf kammaren utan diskussion sitt bifall. — Hr Orres motion, att af sådana K. N:ts bofallningshafvandes kungörelser, som röra allmänna val eller länets ekonomiska förvaltning, ett exemplar måtte tilldelas hvarje kommuns styrelse, afslogs; likaså hr Jöns Olssons i Nordanå motion angående optionsrätt för arrendatorer af Lunds akademihemman, i likhet med hvad för arrendaiorer af domkyrkohemman stadgadt är. — Hr A. Medin har föreslagit att riksdagen måtte anhålla hos regeringen efter inhemtande af jernvägsstyrelsens utlåtande täcktes bifalla: 1:0 en nedsättning af 40 proc. för plats i andra klassens vagn å snälltäg, hvilka äfven borde göra ett kort uppehall vid hvarje station; 2:0 nedsättning i frakten för åtskilligt tyngre gods; samt 3:o att persontrafiken måtte skiljas från godstrafiken. Detta förslag ansågs af kammaren icke förtjena något afseende. — Hr Johan Erickzons motton, som åsyftar sådan ändring i 16 1 mom. af stadgan om mått och vigt, att denna måtte få följande lydelse: -Omjustering af mått, mälkärl och vigter för landsbygd bör ske hvart tredje år med undantag af längdmäått,, blef af kammaren ogillad. — Samma öde rönte hr A. J. Sandstedts förslag om skrifvelse till regeringen med hemställan att beväringsmanskapets vapenöfningar eller åtminstone öfningarne med andra klassens beväringsmanskap måtte för innevarande år inställas. Tillfälliga utskottet n:o 6 hade afstyrkt bifall till denua motion, och icke en enda röst i kammaren höjde sig till dess försvar. Vidare beslöt kammaren för sin del att riksdagen skall auhålla hos regeringen dels att nu lediga öfveringeniorstjensten i genverallandtmäterikontoret må tillevidaro lemnas obesatt, dels att regeringen ville låta utreda buruvida en så förändrad arbetsordning inom generallandtmäterikontoret må kunna införas, att de åligganden, som nu tillkomma öfveringeniören, blifva på de öfriga tjenstemännen fördelade, hvarigenom öfveringeniörstjensten, såsom derefter obehöflig skulle kunna indragas. Statsutskottet har bemställt att riksdagen måtte besluta: I:o att alla såväl ordinarie som extra statsbidrag, hvilka under innevarande riksdag varda beviljade att utgå under år 1869, med undantag af dem, som i nästa punkt omförmälas. skola anvisas att utgå under år 1869, med undantag af dem, som nästa punkt omförmälas, skola anvisas att utgå från kongl. statskontoret; och 2:o att alla såsom lån utgående statsbidrag, äfvensom alla anslag till väganläggningar och vägförbättringar, brooch hamnbyggnader, kanaler och andra vattenaftappningsföretag fortfarande skola anvisas att utbetalas från riksgåldskontoret. Detta förslag godkändes af kammauren, såsem varande det första steget till att få statens utgifter bestridda af ett enda penningverk. — Samma utskotts förslag till redigering af den i riksgäldskontorets reglemente. som handlar om ersättning till statskontoret från riksgäldskontoret af den del utaf förstnämnde kontors i riksstaten beräknade inkomster, som händelsevis under årets lopp icke ingå, återremitterades; och skola vi sedan referera denna å, sedan dess lydelse blifvit definitivt bestämd. — Frågan om att grekiska språket skall blifva ett valfritt amne remitterades till Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 1. — Andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:ris 22 och 23, afetyrkande bifall till väckta motioner, avgående laxfisket i Pukaviksfjorden samt sjöfart och skeppsbyggerinäring m. m, bifollos. Vidare beslöt kammaren efter någon diskussion och genom votering, som utföll med 50 röster mot 35, att göra framställning hos regeringen om dot tilllägg till gällande jagtstadgar, att regeringen vill till pröfning upptaga at landsting framställda förslag till sådana särskilda bestämmelser ang. jagten inom landstingsområdet, hvilka anees nödiga. Motion härom var väckt af hr Åstrand, som äfven påyrkat förbud mot användande af snaror och giller i vissa delar af landet. Detta sistvämnda förslag hade utskottet icke ansett förtjena något afseende, men kammaren biföll äfven det genom votering (44 röster mot 38). Till sist fattade kammaren beslut om ati ordet akjäl skall utgå ur 11 i jagtstadgan.

10 mars 1868, sida 1

Thumbnail