Från Danmark. På Kasinoteatern uppfördes i Måndags Offenbachs ÅRiddar Blåskägg för första gången på denna scen. — Allmogen i Danmark har på senare tider fått en ganska anmärkningsvärd smak för sällskapespektakler. Så omtalas senatt från Möen, att i en by på ön, Kjeldby, en dra matisk förening bildat sig bland den yngre allmogen. Till förmån för socknens fattige bar denna nyligen gifvit några föreställningar, hvilka varit så besökta, att ena gången, en Söndag, föreställningen samma afton måste förnyas. Halfva delen af aftonens publik stod sålunda tålmodigt väntande ett par timmar utanför det provisionella teaterhuset, tills det blef dess tur att slippa in. Alla de uppträdande voro söner och döttrar af bönder i Kjeldby och trakten deromkring. Det var ett verkligt nöje?, säger ett ögonvittne, att se alla dessa unga menniskor fritt och ogeneradt röra sig på scenen. Ingen af dem syntes besvärad af Ålampfeber, tvärtom, man märkte straxt att hvar och en af dem kände sig säker på sin roll. — Under en af de sista orkanerna råkade en prest i närheten af Viborg ut för en temligen obehaglig händelse. Då han på hemresa från staden på e. m. kom till vägdämningen öfver en å, hvarest vattnet på de närliggande ängarne stigit till en höjd af 2 alnar, lyftade den våldsamma stormen vagnskorgen med presten och hans körsven från åkdonet och slungade hela herrligheten i vattnet. Kusken föll ur sätet och sam i land, men hans herre blef sittande i vagnskorgen som i en slags båt och fördes af strömmen utåt ån. Innan kusken hann skaffa en båt och bergningsmanskap, hade presten, hvilken var lika klen till sjös som fordom Petrus, fått sitta i vattnet ända upp till halsen öfver er. timma, och skulle svårligen mycket längre stått at med sin obehagliga situation. Nu blef han emellertid lyckligen räddad. — Det Lannerska balettsällskapet har i Randers gifvit 8 föreställningar för fulla hus och med stormande bifall. Här liksom öfverallt, säges i en korrespondens derifrån, är det Bertha Linda, som mest hänrycker och en at hennes beundrare har till och med blifvit så kollrig af förtjusning, att han för någon tid sedan midt i natten vid 3-tiden inträngde i det rum på stadens hotell, hvarest tjuserskan bodde. Denna ropade naturligtvis på hjelp, och då hotellet, med anledning af marknad dagen förut, var uppfylldt af folk och grannarne trodde att elden var lös, störtade en mängd yrvakna, halfnakna menniskor ut i korridorerna, hvilka några ögonblick erbjödo det kostligaste skådespel. Under villervallan lyckades, tyvärr, den fräcke nattbesökaren att komma undan.