Göteborgsposten – 22 februari 1868, sida 2

käåttegangsoch Polissaker. Poliskammaren. I Tyorsdags stodo inför polisen fem stycken unga tjufvar hvilka på senare tider isynnerhet slagit sig på att stjäla å sockerbagarebutiker. Deras namn voro: Niklas Olsson 12 år, Oscar Lamberg 3 år, David Reinh. Andersson 13 år, C. J. Kristiansson 12 år, och Axel Leonhard Johansson 15 år. Redan d. 7 d:s badas sockerbagaren J. A. Pet tersson aumält i polisen att från honom blifvit bortstulen en glasburk med konfekt som stod på disken i hans butik; d. 11 d:s boristals från honom åter en glasburk med konfekt, som stod i fönstret. Slutligen anmäldes af sockerbagaren V. T. Petiersson, boende i n:r 38 Vallgatan, att han blifvit i sin butik bestulen på en pappask som stod i disken och innehöll omkr. 45 rdr. Då kort före två af dessa stölder tiggande pojkar varit inne i butikerna, så antog man naturligtvis att dessa på ett eller annat sätt lyckats komma åt sagde ros. OÖfvannämnde unga slynglar voro visserligen äfven misstänkta, såsom bekanta tjusvar, men på sådana fionas bär tyvärr alltför god tillgång äfven bland det uppväxande slågtet, för att fullt bestämda misstankar skulle riktas mot de nyssnäm a. Men i Mandags hände sig att någon poliskonstapel observerade fyra unga gökar som kommo invandrande från Stampgatan fullkomligt öfverlastade. De befunnos då do blefvo upptagna just vara samtliga ofvan uppräknade pojkar, utom C. J. Kristiansson, hvilken denna gång stulit på egen hand. Sedan de sofvit af sig sina respektive rns, erkände de följande, hvilket de sedermera vid förhöret i poliskammaren vidhöllo. Niklas Olsson och Oscar Lamberg gingo d. 7 d:s in i sockerbagaren J. A. Petterssons butik. De hade dock ej väl inkommit i butiken, som för ögonblicket var tom, förrän N. Oisson tog en på disken ståeude glasburk, innehållande konfekt, med hvilken han gevast aflägsvade sig genom dörren, som de Jemnat öppen. För att icko väcka misstanka stannade deremot 0. Lamberg qvar tills mamsellen, tillkallad af ljudet från klockan på dörren, infann sig, då han tiggde af henne. Stölden bog sockerbagaren V. T. Pettersson hade deremot tillgåts sålunda: Niklas Olsson, Oskar Lamberg och David Andersson hade alla tre begifvit sig till hr P:s butik, utanför hvilken Andersson stannade. Da båia andra gingo deremot in under förevändning av sälja några småsaker som de hade i en cigarrlåda. Mathilda Andersson, som förestår butiken, befann sig i annat rum, men kom genast in, då hon hörde den med klocka försedda dörren öppnas. Oskar Lamberg bjöd ut sina varor, men Mathilda Andersson förklarade att hon ej ville köpa något. Med undergifven min aflägsnade sig Lamberg ur butiken, derstades qvarlemnande kamraten, som obemärkt af mamsellen lyckats gömma sig under en trappa, hvilken från butikrummet ledde upp till ett rum i andra våningen. Mamsellen, som nu ej visste om att någon fanns i butiken gick tillbaka till sitt arbete i de inre rummen. Då Olsson såg att allt var lugnt, cröp han fram till disken och fick der fatt i en papplåda med inneliggande omkr. 45 rdr. Konsten var emellertid nu för honom att komma ut, utan att bli röjd af klockan på dörren. Han var dock ingalunda rådlös. Smygande sig bort till dörren ringde han på klockan, så att det låt som om någon stigit in i butiken. Då mamsellen kom ut, bad han, med asken och de 45 rdrna gömda under rockn, henne om en liten slant, dervid upplukande en sorglig historia. Mamselen visade dock ut honom — och med honom äfven de stulna penningarne. I en närbelägen portgång delade derefter de tre små tjufvarne sitt rof i tre lika delar. Af sin andel förskingrade Olsson det mesta inom några timmar. Emellertid råkade de tillsammans med Axel Jo