Göteborgsposten – 19 februari 1868, sida 2

person, som hade betalt den med en tiopundsnote å hvilken postkontorets stämpel var anbragt. Den gamle mannen har emellertid ingen klar erinran, ty ehuru han mindes denna omständigheten och fann daton i sin bok, kunde han dock ej gifva någon tydlig beskrifning på den, som köpt rocken. Han försäkrade endast att han fulikomligt skulle känna igen honom om han finge se honom, och pratade om en temligen hög ung man som hvarken var tjock eller smal, hvarken vacker eller ful och haft mörka ögon och mörkt hår; det var, kort sagdt, en beskrifning som ingenting beskref. Vi gingo lika kloka derifrån som vi kommit dit med undantag af den upplysning vi erhöllo om daton när rocken blifvit såld; men det bidrager ej synnerligt till mördarens upptäckande, då en rock många gånger kan ombyta egare under sex veckor när den ursprungligen blifvit köpt af en misstänkt person. Det hvarpå det hänger är att kunna konstatera att den, som af Evans beskrefs såsom köpare af rocken och den, uppassaren sett inneha densamma, äro en och samma person. Men båda beskrifningarne äro mycket sväfvande. . — Hvad var det för en rock? hade Clare frågat med en ytterst klok ton. — Det var en bli doffelytterrock med en adresslapp på inre sidan af kragen, å hvilken Evans namn var anbragt. Uppassaren å den restauration, hvarest den mördade dinerat, hade läst namnet och erinrade sig det. Detta föranledde att det sändes bud till mig och som myndigheterna kände mig som en mycket verksam fredsdomare (här svällde och bröstode sig mr Carruthers åter i medvetande