Göteborgsposten – 15 februari 1868, sida 1

Article Image
Göteborg d. 15 Februari 1868. Fabrikstillverkningarne i riket. Posttidningen har gång etter annan meddelat smärre finansiela uppsatser, hvilka med den kraft i bevisningen, som fakta hafva, ådagalagt, huru våra näringar gynnsamt utvecklat sig, efter det en friare ekonomisk lagstiftning kom till välde hos oss. Nu senast visas, huru värdet at samtliga fabrikers tillverkning var i medeltal 48,300.000 rdr rmt under de 7 åren 1851—57, då de flesta fabriksalster antingen voro förbjudna eller belagda med en,i förbållande till värdet, så hög tull, att densamma i vissa fall lika mycket som införselförbud befrämjade oloflig import. I början af år 1858 nedsattes skyddstullen å en mängd fabriksalster med 10 till 50 proc., sedan återstående införselförbud å alla artiklar, förutom tackjern och krut, upphört vid börjar af år 1856. Under de 7 åren 1858—64 utgjorde värdet af sabrikernas tillverkningar i medeltal årligen 66,600,000 rdr rmt. D. 15 April 1865 skedde en ytterligare, ansenlig minskning af skyddstullen å de flesta fabriksalster, hvilken nedsätwing vid början af år 1866 utvidgades till raffineradt socker, porslin m. m. Värdet af samtliga fabrikers tillverkningar uppgick år 1865 till rmt rdr 75,800,000 och år 1866 till rdr 83,700,000. Det är ej underligt, att N. D. A., som tagit protektionisternas sak på entreprenad, visar gentemot dessa sifferuppgister en förargad min. Men alldenstund de icke kunna förnekas, så tager bladet sin tillflykt till den sofistiska frågan, om fabrikanternas välstånd stigit sedan 1857 i jemnbredd med tillverkningen, hvilken nära fördubblats. Dock är detta inkast al den natur, att de, som hylla frihetens grundsatser äfven i deras rent praktiska tillämpning på näringarnes ekonomi, ej behöfva bli bladet svaret skyldiga. Om än några enskilda fabrikanter, hvilka under protektionismens för dem gyllene ålder, nu ej kunna med samma lätthet som förr bilda sig stor förmögenhet, är det deremot visst, att den genom fabrikstillverkningarne åstad kompa kapitalbildningen är jemnare fördelad. Ju större produktion eller tillverkning, desto flera händer ha erhållit sysselsättning, desto allmännare arbetsförtjenst har uppstått, hvarigenom åter konsumtionen eller förbrukningen stigit och ytterligare bidragit till produktionens tillväxt. Det är också ett faktum, att på de sista tio åren arbetsklassernas ställning ansenligt förbättrats. Detta resultat måtte väl på ett glädjande sätt uppväga den omständigheten, att fabrikanterna nödgats nöja sig med en mindre vinst. Derjemte bör man äfven erinra sig, att landet i allmänhet gjort en stor vinst derpå, att genom näringarnes täflan med utlandet, färbrukningsvarorna blifvit billigare. Emeilertid lida näringarne öfverallt i närvarande stund genom den vacklande politiska ställningen. Detta måste inverka äfven på vårt land, som naturligtvis känner sig oangenämt berördt af den rådande minskningen i den allmänna krediten, isynnerhet som det under ett antal år behöft begagna denna för stora arbeten, för genomgripande ekonomiska förändringar. Vi underskritva i detta tall följande ord af en förf. i Aftonbladet: Ifrån att i utlandet villigt nog finna kapitalunderstöd, hafva vi med vidt utsträckta affärer blifvit kastade tillbaka på våra egna krafter. Sådant måste kännas djupt. Men det är ock nödvändigt att det kännes rätt, att man gör sig reda sör hvari orsakerna ligga; att man med klar insigt, sast mod, orubbligt lugn och värdig högsinthet fattar sin ställning och derefter rättar sitt handlingssätt. Så gör den nation, som är värdig att vara sin egen, som har lifskraft och förmåga att. gå framåt på utvecklingens stora väg. Att ej förmå uppfatta de stora djupa orsakerna, att kortsynt hänga sig fast vid småsaker, att med partisipne, bitterhet och småaktig grälaktighet skylla på personer och uttömma sin galla på dem, i stället att samla sina krafter till ädel ansträngning, det är lågt och ovärdigt, det är att bereda sig och sina barn ett öde, för hvilket hvarje sann vän af sitt land djupt bäfvar. Silfverbröllop. D:r Charles Dickson och hans fru Amalia Dickson f. Ekström, firade igår sitt silfverbröllop härstädes. Nedanstånde no

15 februari 1868, sida 1

Thumbnail