Göteborgsposten – 13 februari 1868, sida 3

Rättegängsoch Polissaker. Från Stockholm. Försnillningarne vid Långholmen. På särskild begäran af justitiekanslerns ombud, v. häradsh. Odelberg, fortsattes i Tisdags polisransakningen i detta mål, och rörde dagens förhandlingar dels försnillning vid afsalu af lump från strafloch arbetsfångelset å Långholmen, dels försäljning ur kronans förrådsmagasiner derstädes, hvilken försäljning, efter hvad nu blifvit uppdagadt, fortgått i flera år och skett i storartad skala. Till förhöret voro inkallade förre kommendanten vid nämnde fängelse, major Tellander samt handl. Pfeiff, den senare för att, såsom den der inköpt lumpen, lemna upplysningar derom. Underslefvet med sagda vara har upptäckts vid jemförelse emellan fängelsets till fångvårdsstyrelsen inlemnade räkenskaper och den af hr Pfeiff förda kladden öfver sin handelsrörelse, hvarvid visat sig åtskilliga brister i de upptagna salubeloppen, utgörande t. ex. en gåug 40 och en onnan gång 77 rdr. Handl. Pieiff upplyste att numera fängelsedirektören i Landskrona varit den, som, under sin anställning vid Långholmen, haft bestyret med utvägningen af lumpen och som äfven mottagit liqvid för densamma. Angående soreäljniugen från kronans förråder, hvilken försäljning upptäckts derigenom att en af häktade förre sergeanten Wiberg deröfver förd anteckningsbok blifvit hittad undanstucken uti magasinet, påstod major Tellander att någon sådan icke egt rum, utan att de varor, anteckningsboken afsäg, varit Edmans egna, hvarmed denne drifvit handel. Då det likväl tyllligen var bevisligt att dessa varor voro kronans, äfvensom att major Tellander för egen del tillhandlat sig icke obetydligt deraf, så yrkade justitiekanslerens ombud, att major Tellauder genast måtte, såsom delaktig i Edmans förbrytelser, förklaras skyldig träda i allmänt häkte, hvarjemte lika yrkande framställdes emot sängelsedirektören Hockert; men öfverståthållare-embetet för polisärender kunde dock icke för närvarande lemna bifall härtill, utan tillsades major Tellander att, då målet nästa gång företogs, inställa sig vid hemtnings äfventyr, hvarjemte skrifvelse skulle afgå till landshöfdinge-embetet i Malmöhuslän med begäran det direktör IIOckert skulle vid samma påföljd förständigas iakttaga inställelse vid poliskammaren i Stockholm. Målet uppsköts. Fångad m. I Söndags afton sågs en arbetsklädd karl uppehålla sig i förstugan till huset N:o 25 Drottninggatan och en i huse! anställd tjensteflicka fann sig föranlåten att spörja honom om anledningen dartill. då han gaf till svar att han sökte cn vedsägare vid namn Carlsson, Detta namn såväl som svaret i öfrigt var diktadt och sedan han fått vota att någon sådan person icke var der boende, aflagsnade hun sig. Hans beteende hade emellertid väckt slickans uppmärksamhet och då hon nu säg, att den från förstugan till källaren ledande dörren stod öppen, anade hon oråd, helst hon tyckte sig förnimma något buller nerifrån källaren. Med en medhafd nyckel låste hon derföre igen dörren och gick sedan ut på gatan at tillkalla en poliskonstapel. Sedan denne tillstadeskommii, goqordes ett besök i källaren och hennes aning besannades ganska riktigt, ty derstädes påträlfades en karl, som toss i förhör och uppr 4 ; i ; gaf sig vara från södra arbetshuset afvikne Carl Fredrik Bellander. Om ändamålet med sitt besök i källaren hade han naturligtvis osanna uppgilter, men ett derstädes uppbrutet matskäp röjde tyvärr hans förehafvande. Bellander, som sedan länge är en illa 4 anskrifven person, häktades, och då han i Mändags till förhör i poliskammaren inställdes, upplystes, att han gjort dylika besök på flera andra ställen, i