Göteborgsposten – 13 februari 1868, sida 2

fördes till polisstationen för att blifva undersökt och befanns då hafva blifvit stucket rätt i hjertat med något skarpt verktyg och at en stark och säker hand. Viskorna voro toma, knapparne hade blifvit tagna ur skjortan och det fanns intet tecken, ingen fickbok, intet hvarpå det kunde igenkännas. En temlig vanligen sak skall ni med er erfarenhet säga; en temligen vanlig sak — en ötverlastad menniska som blifvit lockad in på någon usel krok vid floden, plundrad och röjd ur vägen — en sak för polisen — hvarför vill lord Wolstenholme befatta sig med den? Så torde ni vilja anmärka, min bäste herre, under inslytandet af er vanliga skarpsinnighet; men jag skall straxt besvara ert hvarföre. På grund af likets yttre var det klart att mannen icke kunde vara engelsman; hans kläder voro icke af engelskt snitt och han var iförd en stor med pelsverk sodrad ytterrock och en sådan mössa som ej en enda engelsman begagnar. Da denna beskrifning blifvit oss tillsänd, eftersag lord Wolstenholme straxt en hemlig brefvexling vi fört med det franska gesandtskapet angående några af den andre Decemberflyktingarne hvilka nu lefva tryggt under den engelska flaggan och vi kommo då till den slutsatsen att det icke var något vanligt mord, som blitvit begånget för att plundra utan en handling af politisk hämdgirighet. Ni skall inse, min bäste herre, att det är af den största politiska vigt att tränga in i en hemlighet af detta slag, och hans herrlighet tog derföre straxt saken om hwd och satte alla de krafter som stå till hans förfogande i gäng för att vinna någon uppiysning. Resultatet af vår. undersokningar bevisar att hela utsigten till