Göteborgsposten – 10 februari 1868, sida 2

klassen. Det kunde man sett vid första ögonkastet, när han visade sig om morgonen med sin slätrakade haka; sitt väl borstade hår och pollisongen sitt utomordentligt hvita linne, Sjelfva hans stöflar knarle af anseende och samhällsställning, och hans stora hvita väst var ett uttryck för fläckfri dygd. När tjenstfolket vid morgonbönen såg honom förskansad bakom sin bibel med de förgyllda permorna trodde de på de från ett ordentligt lif härrörande förmånerna och gjorde till deras herres favör ett undantag från domen öfver den rike mannen i evangelium. Andras handlingar mätte han efter måttstocken för sina egna, hvilket han fann vara fullkomligt i sin ordning. Statkarlen Hodge som blifvit satt i arrest för ett slagsmål mel muraren Giles såsom följd af en alltför riklig förtäring af dufvet och tjockt öl på värdshuset Tre ästskor? eller som det gemenligen kallades Skorna och infördes för rätten, hvarest han som en förmildrande omständighet åberopade vett glas för mycket kunde ej räkna på att finna stor: medlidande hos fredsdomaren, som aldrig öfverskred sina fyra glas utmärkt godt rölvin. Zigenaren och landstr ykaren Levi Hinde som blifvit anhållen emedan han stulit ett bröd i en bagarebod för att, som han sade, rädda sitt barn från att dö af hunger, gjorde icke minsta intryck på den miktige ordföranden för den afdelning af grefskapsrätten som hade sitt säte i Amherst. Mr Carruthers blef aldrig drucken och begick aldrig stöld, och att det kunde gifvas någon möjlig frestelse för andra sina spotsiga vi al putsa le