Göteborgsposten – 4 februari 1868, sida 2

full af ider, redaktör, och har kommit hit för att släppa ut dem. — Nej, svarade George. Min bäste redaktör, sortfor han vänd till mr Leigh; både ni och Cunningham uppskattar min förtjenst högre än jag förtjenar. Jag blott tittade in då jag kom ifrån jernvägsstationen för att se huru sakerna stodo. — Det var verkligen en missräkning, sade Cunningham. Jag hade så säkert räknat på er Den såtans Shimmer har mankerat oss igen. Han skulle ha skrifvit en uppskakande artikel om mordet — — Mordet! Hvilket mord? — Ah, jag glömde; inträffade sedan ni var rest. I Wapping eller Rotherhithe — något ställe vid floden — har man funnit ett lik. Shimmer skulle ha skrifvit en af sina rafflande beskrifningar, fulla af angrepp, anmärkningar mot polisens slöhet o. s. v. men han har ej kommit och vår chef har hållit mig qvar här för att fylla hans plats. Fördömdt! Jag är tvungen att återvända till mitt gamla ämne, ordnandet af trafiken i City! — Det gör mig ondt om er, Cunningham, sade George leende, men i afton kan jag ej hjelpa er. Jag är trött och sömnig och vet ingenting om mordet, hvarföre jag går och lägger mig. Men jag kom hit för att säga chefen att jag tillhör honom nu och för alltid samt är från i morgon redo att göra dubbelt arbete. — Godt, Ward. Så länge ni ej öfverdrifver det, skall jag alltid vara glad att ha er hos oss, sade mr