Göteborgsposten – 29 januari 1868, sida 2

Från Utlandet. Ungraren Herman Vambåery, bekant genom sina resor i mellersta Asien, har i dessa dagar utgifvit i London ett nytt verk, Sketches of Central Asiar, i hvilket han samlar en följd af artiklar, förut offentliggjorda i åtskilliga tidskifter och tidningar. Denne resenär, som med egna ögon ölvertygat sig om, huru Ryssland utvidgar sin makt, förklarar sig alls icke kunna begripa det sorglösa lugn, hvarmed det engelska folket låter sin farlige medtäflare i Orienten gå löst på målet och ej ens gör ett svagt försök att hejda ryssarnes framträngando. De engelska tidningarne ha vanligen för sed att påstå, det allt, som säges härom, är stark öfverdrift, grundande sig på okuunighet om de verkliga förhållandena; men det finnes knappast i England någon, som har så stor sakkunskap, som den ungerske resenären. Med anledning af nämnda verks utgifvande skrifver Augeb. allg. Zzeibskorrespondent i London bl. a. följande: Förf. återkommer med större eftertryck till en punkt, på hvilken han redan lagt vigt i sina förut utgifna skrifter, utan att hans anmärkningar dock blifvit, enligt hans egen utsago, synnerligt uppmärksammade af Enlands ledande politiska män, neml. den fara som från Ryssland hotar det britiska herraväldet i Indien. Förf. upprepar, att faran underskattas af de engelska statsmännen, hvilka äro alldeles okunniga på den asiatiska politikens område, under det att de ryska statsmännen just äro i besittning af de egenskaper, som erfordras för att någonting skall kunna uträttas vid de österländska despoternas hof. Han säger, att England sjellt på grund at sina maktegandes likgiltighet och okunnighet banar den väg, på hvilken kosackerna konseqvent och obehindradt framtränga, för att företaga en invasion i Indien. Han lemnar i korta drag en skildring af händelsernas utveckling under de trenne år, som förrunnit