benämnd fKonung Carl XV:s port att öppnas för allmänheten och till Stockholms stad högtidligen öfverlemnas. — Fru Emilie Flygare-Carlön har af hertiginnan at Östergötland för den blifvande bazaren tör Stockholms fattiga fått emottaga, förutom ett arbete, som hertiginnan sjelf förfärdigat, icke mindre än 45 gäfvor, nästan alla bestående af handarbeten, hvilka troligen efterhand blifvit af fattiga fruntimmer inköpta och således nu för andra gången förvandlas till bröd. I anseende till gåfvornas mängd och olikhet blifva de fördelade på alla försäljningsbodarnoe. — Rörande isförhålladdena i Stockholms skärgård läses i N. D. A. för i Tisdags: Bref från Dalarö af gårdagen omnämner, att så vida den blida väderleken skulle komma alt fortfara, hade engelska ångt. Ariel ämnat att forcera isen och gå till sjös. Af omkringboende skärgårdssolk har inhemtats, att isen å de större fjärdarne, der strömdrag ej råder, håller 9 å 10 tum i tjocklek. rönt, att det sartyg, som vid jultiden inkom till Gillinge, är finska skonertskeppet Malinar, kapten Abrahamsson. Utom det engelska ångf. i Dalarö, är äfven såsom viuterliggare derstädes svenska slupen Gustaf-, förd af kapten Östen. — Iialienske tenoristen Ambrosis debut i förgår å k. Stora teatern som Manrico i eTrubaduren tyckes ha utfallit lyckligt att sluta af följande omdöme i Stockholms Dagblad för igår: Signor Ambrosi har en särdeles god röst som redan i sin utbildning vuunit jemnhet och fasthet, egenskaper, hvilka endast konsten kan skänka, och då dertill kommer en säker och energisk deklamation, som kraftigt slungar ordet till minsta vrå i salongen, måste hans sång, hvilket den äfven gjorde, passa förträffligt för operan. Han framropades efter tredjo aktens slut och applåderades dessutom vid flera tillfällen. Michasli, som på sitt utmärkta sätt uttörde Leonoras parti, begärdes da capo. M:ll Lublin, som gaf Azucena med mycken kraft, inropades i tredje aktens första tablå. Hr Arlberg utförde med god hållning och musikaliskt föredrag grefve Lunas parti. — I Iisdags fortsattes ransakningen med hå tade Margaretha Larsson samt guldsmedsgesällen Johan Friberg, anklagade rör mordet å Som förut är kändt, har Larså mill Larell. son bekänt, men Friberg förnekat allt medvetande om brottet. Allmänna åklagaren yrkade att Larsson och Friberg skulle begge mista lifvet genom halshuggning samt ansvar å makarne Wahlberg för den befattning de tagit med det stulna siltret. Med anledning af denna senare omständighet uppsköts ransakningen till d. 28 d:s, till hvilken dag makarne Wahlberg ålades iakttaga inställelse vid hemtningspåföljd. Det är nu utDuetten i sista akten (miserere) med fru