värnet, flottan, postverket. Det tyska förbundet reglerar dessutom telegraferna, bankerna och pappersmyntet samt jernvägarne för militära och allmänt kommersiela ändamål. Skulle någon regering visa sig motspänstig, så har den allmanna regeringen den vidsträcktaste befogenhet att tvinga henne, i krigstid omedelbart genom högste förbundsbefälhafvaren, i fredstid efter gjord öfverläggning med förbundsrådet. Och detta tvång kan utsträckas ända till konfiskering at det ifrågavarande landet och dess lokala regering. Likasom hos oss ombesörjes lagstistningen af ett parlament med tvenne kamrar. Förbundsrådet, såsom den tyska senaten heter, utgöres af 43 medlemmar. IIvarje tysk stat utnämner minst en medlem af förbundsrådet; för öfrigt rättar sig fördelningen at siffrorna efter den fordna tyska förbundsdagen, så att Preussen utnämner 17. Utnämningen göres af de särskilda staternas verkställande makt. Men det förtjenar anmärkas, att hvarje stat har en konstitutionel regering, så att valet af förbundsdagens medlemmar icke beror af någon nyck hos de enskilda staternas furstar (2). Hr Bancroft lemnar derpå en redogörelse för den nordtyska förbundsförfattningen och slutar med att förutspå densamma en god framtid. Han synes oss likväl glömma, att ett vilkor härför är, att det nya Tyskland ej klafbindes vid det frihetsfientliga Ryssland. Företer emellertid nordtyska förbundet konturerna af en framtidsstat, ha vi deremot längre söderut anblicken af en gammal föråldrad tradition, hvilken under våldsam dödsryckning söker att motkämpa tidsandan och dess makt. Vi mena pålvodömet och dess närvarande hållning, om hvilken skrifves i ett bref från Rom af d. 8 d:s bl. a. följande: Revolutionskomitcen har i dessa dagar utfärdat ett intressant aktstycke angående de ofantliga summor, som den påfliga armeens underhåll kostat regeringen endast under det tilländagångna årets tre sista månader och hvilka efter en detaljerad beräkning uppskattas till 19,765,000 lire. Med starka färger skildrar revolutionskomiteen, huru staten oundvikligen skyndar sin ruin till mötes, om påfven icke snart sfskedar den af 18,000 man bostående arm6en, som han ej förmår underhålla, utan. att tillgripa de yttersta åtgärder, och komiten uppmanar folket att föra ett oförsonligt krig mot de främmande legotrupperna, isynnerhet mot de hatade zouaverna, denna utvalda kår af legitimister, hvilka uppträda med en folkkänslan kränkande oförskämdhet och hvarken akta de borgerliga lagarne eller hemmets okränkbarhet. I Trastevere draga revolutionens utskickade omkring och predika krig, och de vilda innevånarne, hvilka arbetslösheten och den dyra tiden göra dubbelt hugade för oroligheter, sammanrota sig i större band och ha redan på flere ställen öfverfallit vakterna. D. 3 d:s voro oroande rykten i omlopp i Rom, hvilka berättade att ett angrepp mot zouavernas kaserner beslutats; vakterna blefvo derför förstärkta, sigdogatorna afspärrades, och Trastevere hölls besatt af trupper med skarpladdade gevär, men dagen förlopp lugnt, ehuru naturligtvis under stor spänning. Det oaktadt väntar man hvarje dag underrättelse om att de revolutionära lyckats spränga en en eller flera kaserner i luften. De Konfiskeringar af vapen, som egt rum hos insurgenterna, äro utan betydelse, emedan de städse åter bli försedda med nya; revolutionskomitåen har tillochmed nyligen tillkännagifvit, att den kan beväpna 35,000 man samt uppmanat romarena att öfva sig i vapenbruk, hvilket man äfven efterkommer, i det kampagnan och de närbelägna bergskedjorna göras till öfningsplatser, utan att de utskickade trupperna ännn lyckats tå fatt i större afdelningar. Den hemlighetsfulla slöja hvari rovolutionskomiteens af alla arresteringar ohejdade verksamhet hittills varit inhöljd, är nu till en del häfd, i det att den påfliga polisen vid en nyligen företagen husvisitation i Via Bakuins hos en dervarande perlfabrikant funnit revoIutionskomiteens stadgar, Enligt dessa beklädes hvarje plats samtidigt af trenne män, af hvilka blott en utsör funktionerna, medan de båda andra ständigt underrättas om allt. Så fort en af de tre fängslas, inträder genast en annan utsf dem i hans ställe, och en tredje väljes, så att aldrig något stillastående eger rum. Hufvudmännen för revolutionen befinna sig endast undantagsvis i sjelfva Rom och så ej deltaga i mötena, medan de endast kännas af några få invigda. Det är underordnade agenter, som leda dessa möten, och revolutionskomiteens stora upplagsplatser samt tryckerier skola befinna sig i Campagnan, der de bevakas af utvaldt folk. Vid samma tillfälle har man upptäckt, att en regelbunden telegramvexling eger rum mellan Rom och uppAI lasarna man dat har aabfadt alla attan