Göteborgsposten – 21 januari 1868, sida 1

som var öppen i bringan, tre stora diamanter i skjortan och en tung urkedja af guld. På hvardera af hans lillsingrar satt en stor diamantring. I denna smakfulla kostym passerade Mr Deane midtigenom matsalen, slog sig på benet med käppen under det han gick, stannade slutligen vid ett stort bord och ringde på kyparen. — Se så, kypare, skaffa nu hit vår middag. En at mina vänner är här och jag tänker ej vänta på den andre. Han får skylla sig sjelf, ja det tår han. Men hvem är dender! Dender var en gosse al omkring tolf års ålder med smutsigt ansigte och smutsiga händer, en dålig gammal mössa på hulvudet ock en mycket luggsliten, nersmord och skinande rock omhring litvet. Han tycktes ha sprungit bältigt, ty han var andfådd och mycket svettig i ansigtet. Följande riktningen af Mr Deanes blick varseblef kyparen gossen och yttrade vredgad. — Hvad har du här att göra? Ut härifrån genast, hör du! — Jag hör, sade gossen, utan att röra en muskel. Har ni ofta så der brådtom? — Vill du — — Nej, jag vill ej, och det är nog om den saken. Här, min herre, fortfor han vänd till Deane, detta skulle jag lemna er. Gossen drog vid dessa ord upp ur sin ficka on skrynklig biljett och räckte den åt Deane, som steg åt sidan för att läsa den vid närmaste gaslåga. Till kyparens stora harm satte gossen sig helt lugnt ned på en stol