Göteborg d. 20 Januari 1868. Statsreglerings-propositionen. P.-T. meddelar följande sammandrag af den vid riksdagens öppnande atlemnade k. propositionen ang. statsverkets tillstånd och behof: De ordinarie inkomsterna beräknas för nåstk. år till 15,148,930 rdr (deruti inbegripet jernvågstrasikmedel 6,400,000 rdr) och de extra ordinarie till 27,100,000 rår (deraf tullmedel 14,000,000 rdr, postmedel 2,300,000 rdr, ståmpelpappersmedel 1,300,000 rdr och bränvinsafverkningsasgift 9,800,000 rdr) eller in summa 42, 548,90 rdr. Jemförde med de inkomster, som vid sednaste riksdag beräknades för innevarande år till 36,861,270 rdr, visar sig genom jernvägstrafikmedlens upptagande bland ordinarie intraderna en förökning af 5,687,660 rdr. — Utgifterna under de 9 hufvudtitlarna, ordinarie statsrogleringen, upptagas till 38,221,900 rdr, hvadan ett öfverskott förefinnes af 4,327,030 rdr, att öfverlemnas till Riksgäldskontoret för bestridande af på detta kontor anvisade utgifter, bland hvilka förekomma anslag, tillhörande extra statsregleringen, till följande belopp: å andra hufvudtiteln 20,000 rdr, för utarbetande af förslag till ny utsokningslag och till beredning af andra lagförslag; å fjerde 1,762,792 rdr (bland annat för artilleribehof: fältartilleriet, nya infanterigevär m. m., 1,200,000 rdr; men då genom inställande af indelta armens regementsmöten innevarande år en besparing af 400,000 rdr finnes att tillgå, beräknas anslaget till 800,000 rdr); å femte 112,000 rdr; å sjette 963,550 (deraf till väganläggningar m. m. 624,950 rdr); å sjunde 93,700 rdr, och å åttonde 292,556 rdr. Beloppen under första och nionde hufvudtitlarna aro oförändrade. I anslagen under tredje hafvudtiteln foreslår K. M:t en nedsättning från 479,200 rår till 457,950 rår. Riksgäldskontorets nu beräkneliga kassabrist vid innev, års slut utgör 9,924,617 rdr 61 öre. Orsaken härtill är, att dels kontoret icke fått uppbära de af riksdagen beräknade inkomsterna (tullmedlen visa en minskning af omkring 700,000 rär och bråavinstillverkningsafgilten af 1,585, 730 rdr 50 öre), dels fått vidkannas högst betydliga utgifter, som icke kunnat af riksdagen på förhand beräknas (i missväxtbjelp 1,873,731 rdr 36 öre), dels ålagts utgifter, för hvilkas bestridande riksdagen anvisat ingen annan utväg än upplåning (2,000,000 rår till nordvestra stambanan) eller ock medel anvisats, hvilka först under ett sonare år komma kontoret tillhanda, allmänna bevillningen 2,600,000 rdr, som först inflyter 1869. Till betäckande af denna brist föreslår K. M:t att af bankovinsten användes 2,100,000 rdr, samt att ett lån upptages emot obligationer i svenskt mynt, löpande med 5 procents ränta och på bestämda försallotider, dock icke tidigare än efter år 1872. Att medlen upplånas och en ökad beskattning under nuvarande förhållanden undvikes, anses så mycket lämpligare som dels, beträffande anslaget till nordvestra stambanan, riksdagen förutsatt att medel skulle beredas genom upplåning, dels det icke torde kunna förutsättas att genom särskild beskattning betäcka de utbetalda undsättningsbeloppen, hvilka till största delen lemnats mot återbetalningsskyldighet, och slutligen riksgaldskontorets mindre gynnsamma ställning ytterst hav sin grund uti, att kontoret för jernvägsanläggningar hittills utbetalt 12,751,224 rdr 97 öre mer än hvad för dessa utbetalningars fullgörande varit anvisadt. Under förutsättning att jernvägsarbetena komma att bedrifvas å nordvestra stambanan i den utsträckning, K. M:t ämnar föreslå, och som tager i anspråk omkring 4, 600,000 rdr för 1869, äfvensom att till riksgäldskontoret öfverlemnas bankovinsten allenast för 1866, skulle upplåningen under 1868 och 1869 sammanlagdt uppgå till omkring 12,400,000 rår; men K. M:t anser bäst, att för närvarande fattas beslut om upplåning mot obligationer allenast af sa stort belopp, som för innev. år erfordras, och att åt 1869 ars riksdag ösverlemnas att fylla lånebehofvet för det året.