Göteborgsposten – 20 januari 1868, sida 1

— Vi talade om huru stor eller liten nytta vi kunna hafva af George Dallas. — Ja, riktigt, denna nytta är större än den synes. Här i lifvet är intet. så nyttigt someställningens yttre sken. Jag menar härmed icke yttre prål, det kunna de flesta enfaldiga stackare tillegna sig, men det finnes ett visst något hvaraf en menniskas jemlikar och de som stå öfver henne kunna se att hon eger kunskaper och bildning. Bland våra förträffliga bekantskaper finnas endast få, som icke skulle kunna taga rocken af kroppen på George Dallas i kortspel, biljard eller vadhällning; men det finnes icke en ibland dem som jag skulle kunna föreställa för den mist anspråksfulla menniska jag kunde leta upp. Tillochmed om deras förskräckliga yttre icke talade tillräckligt emot dem, hvilket det gör, skulle de under de första få minuterna säga eller göra ett eller annat som skulle väcka misstanka, hvaremot Dallas tillochmed i de luggslitna kläder han har burit under de sista veckorna, ser ut som en gentleman och talar och skickar sig som en sådan. — Ja, sade Harriet, eftertänksamt, det gör han och det är af stort inflytande, Stewart! — Ett oberäkneligt! Och dessutom har han, ehuru han i sjelfva verket är en oförbätterllg spelare, tillika en bestämd syssla. Hans (förbindelse med pressen; som han uttrycker sig, synes verkligen vara en sanning, och han kunde förtjena ett anständigt honorarium, om han skötte den ordentligt. Af ett bref som han visat mig, ser jag att redaktionen synes sätta värde på honom, och lägg väl märke till Harry, han kunde vid tillfälle blifva oss till