na, att deras förf. inom sig var öfvertygad om, att det regeringssätt, som utmärkte denna tidsafdelning i vår historia var förderfligt och af olycksbringande art. Korruptionen dref partierna i vild lidelse emot hvarandra, medan den undergräfde all fosterlandskänsla samt satte den egna nyttan i dennas ställe och under det att konungen för sina nöjens skull uppoffrade det land han var kallad att styra. Fersens målning af den rådande anarkien, vi kunna efter hans framställning gerna kalla det så, kulminerar i hans skildring af det usla sätt, hvarpå finska kriget vid den tiden fördes. Sjelft ett partifoster, törlamades krigförandet af bristen på ordning i armeförvaltningen, af partikäbbel inom armeen och svaghet å öfverbefälhafvaren Lewenhaupts sida. Om ett nesligare filttågs utgång bär svenska historien intet vittne, säger Fersen. Den, som ej bar sig omständigheterna bekant, bör finna otroligt att, med öfverlägsen styrka i Östersjön, inom något mera än 2 månaders sörlopp, en armö af några och tjugo tusende mans styrka kunde förloras, och hela hertig dömet Finland, som, efter den olyckliga bataljen vid Pultava, då Sverige fast ingen krigsmakt egde och af Danmark tillika antastades, likvisst i flera år försvarades af generalerna Lybecker och Armfelt med finska bönder och en handfull regelbundet manskap, emot hela ryska makten. Här ligger i öppen dag, hvad okunnighet, oordning, indisciplin och olydnad, jemte faktioner kunna åstadkomma. Här fick Sverige den erfarenhet, att när frihets-institutioren sträcker sig längre än öfver lagstittning, ära, lif och egendoms beskydd, så upphörer verkan af all sammanhängande befallningskraft, och der den saknas, kan intet med framgång företagas, till rikens heder och tillväxt. Fersen, i sin egenskap af medlem af Hattpartiet, är naturligtvis ej fullt opartisk i sina bedömanden; man kan icke heller fordra det. Men kanske att just härigenom hans framställning blir varmare, mera medryckande och fängslande. Fastän en man med öppen blick för förhållandena och af öfvervägande intelligens, var Fersen likväl genomträngd af aristokratiens fördomar mot en förening med Danmark och Norge. Han uppträder på det bestämdaste mot den danska konungens val till tronföljare och antager hellre en allians med Ryssland. Särdeles intressant är skildringen af tronföljarevalet, hvilken visar, huru successionsrätten redan var af tre stånd bestämd för den danska konungafamiljen, då ett våldsamt uppträdande af några hattar i borgareståndet på ett brutalt sätt häfde detta stånds beslut. Äfven skildringen af Dalupproret är af stort intresse. Utgilvaren förklarar, att på den uppmuntran från allmänhetens sida, som denna första del röner, beror huruvida fortsättningen derat älven kan utgifvas. Vi önska på det uppriktigaste, att fortsättningen ej må uteblifva, och uppmana derför våra läsare att bidraga sitt dertill. Iorden före Syndafstloden af Louis Figuier. Olvorsatt och tillökad af Carl Hartman. Stockholm, Em. Giron. Af detta i sitt slag, såsom populär afhandling öfver jordens äldsta perioder, märkliga verk har i den svenska öfversättningen andra häftet utkommit, omfattande stenkolsperioden, permiska perioden samt triasoch juraperioderna af den s. k. sekundära epoken. Häftet ar utstyrdt med flera vackra planscher och träsnitt och i typografiskt hänseende i öfrigt praktfullt. Förläggaren har, på grund af den spridning första häftet, som måst omtryekas, erhållit, ökat upplagans storlek, ett resultat som vi anse i bildningens och folkupplysningens intresse glädjande, ty det är just dylika populära afhandlingar på naturvetenskapernas område, som skola skingra i betydlig mån fördomarnes mörker. Af Samlede Skrifter at J. S. Welhaven (Kjöbenhavn, Gyldendalske Boghandel) har nu, efter I:sta och 3:dje, andra delen utkommit, innehållande estetiska och polemiska uppsatser. Fastän något främmande för vår tids allmänhet, äro dessa uppsatser likväl af intresse, i det de gifva oss tillfälle att kasta en djupare blick i och bli mera förtrogna med de stämningar och förhållanden, ur hvilka såväl det estetiska som politiska Norge framgick, liksom barnet ur kolten, för att bli en myndig man. Udvalg af den Norske Literatur, med literärhistoriske Oplysninger och Ordförklaringer, ved 4. Berg. (Kjöbenhavn, Th. Gandrup). Det mer och mer innerliga förhållande, vi träda till broderlandet på andra si1 . eg hvari