Göteborgsposten – 10 januari 1868, sida 2

växte med hvarje år som de lefde tillsammans och visade sig vid många tillfällen. Först ester att hafva kommit till ölvertygelse om, att deras osäkra utkomst måste förvärfvas genom att använda en klokhet som öfvergick deras, med hvilka de kommo i beröring, ansträngde Harriet sig genast för att upptylla sina nya pligter och tilltvang sig efter en mycket kort tids förlopp sin mans förvånade beröm öfver den otvungenhet och kallblodighet, hvarmed hon uppfyllde dem. Det fanns inga andra qvinnor i detta sällsamma sällskap; men om äfven detta varit fallet skulle Harriet öfverträffat dem ej blott genom sin skönhet utan tillika genom sitt ljusa förstånd, sin snabba uppfattning och sin fullständiga förmåga att sätta sig in i ögonblickets förhållande. De män som förlorade sina penningar till Routh och hans lifsegarinna bemötte henne med en aktning som afböjde hvarje stötande uppträde och buro sina förluster med skenbart lugn, så länge Mrs Routh var tillstädes. De män, som betraktade Routh som upphofvet till och anstiftaren af alla deras mörka förehafvanden hyste en blind tillit till henne och när ett nytt anslag bragtes å bane var deras första fråga hvad Mrs Routh tänkte derom? Ack hvilken förändring, hvilken förändring! Institutets favoritelev som plägade göra så nöjaktiga utdrag af predikan på Söndagsförmiddagarno och förklara pastorns mening med så passande stallen ur an dra delar af skriften att hon alldeles förvånade pastern sjelf, hvilket måhända icke var så förunderligt, ettersom han (en gammal i bibeln mycket bevandrad herre, som på grund at sma sällskapliga egenskaper blifvit antagen