Göteborgsposten – 7 januari 1868, sida 1

— Tst! IIvar är herrn? Kan han se er? Ja. han står just bredvid närmsta dörr. Hvad har iuträflat? — Vänd er om och luta er något ned; låt mig binda ert skoband — gå? — Mrs Carruthors blef stående i dörren och nedböjde sitt hufvud i det hon något satte fram sin ena fot. Mrs Brookes låtsade sysselsätta sig med hennes sko modan hon sakta hviskade: — Kom så snart ni kan in i mitt rum. Laga att ni ej blir saknad. Det är någon som önskar tala med er. — Att tala vid mig, Ellen? På en sådan afton och en sådan tid? Hvem är det? Den gamla qvinnan såg allvarligt på sin frus uppskrämda ansigte, som böjde sig ned öfver henne ooh fram hviskade knappt hörbart: — Master George! II. I hushållorskans rum. George Dallas hade endast helt obetydligt ätit af den mat. Mrs Brookes satt fram åt honom. Han var trött och upprörd och fann sig endast med seberaktig otålighet att i ensamhet vänta i Mrs Brookes rum. Han mätte golfvet med hastiga steg, endast då och då stannande framför kakelugnen tör att sönderslå en och annan eld