Göteborgsposten – 7 januari 1868, sida 1

Moderna Vagabonder) Roman af Edmund Fates. Ötversättuing. Den ton med hvilken han talade ljöd mycket pinsamt i den gamla trofasta qvinnans öron och hon såg på honom utan att svara. Han reste sig upp, flyttade en annan stol till bordet och satte sig framför brickan. Mrs Brookes lemnade rummet och gick genom den hvita med st-nflisor belagda gången som förde till förstugan i byggnaden. Efter att hafva passerat en med rödt kläde beklädd svängdörr, kom hon in i ett rymligt, fyrkantigt rum, hvars väggar efter den på stället rådande seden voro prydda med hjorthufvuden. Golfvet var af poleradt ekträ och utan mattor, men vid hvarje af de sex dörrarne som ledde intill rummet, låg ett stycke mjukt hvit filt. En klar eld flammade i den rymliga kakelugnen och genom den öppna dörren uill balsalen strömmade ljus och musikens toner ut i förstugan. Husets tjenare hade grupperat sig här och der, några vid kakelugnen och andra tätt vid dörren till balsalen och utbytte oförbehållsamt sina betraktelser om de dansande. Utan att hafva blifvit bemärkt af någon närmade sig Mrs Brookes dessa senare, som aktningsfullt veko till sidan för att låta henne 2) Forts. fr. N:o 8