Göteborgsposten – 27 december 1867, sida 1

— nvändningen visade sig vara Andamälsenligast. Oaslagen d. 11 d:s företogs med lyckligt resultat för orsta gången kanongjutniogen i den nya verkstaden, jah visade sig då, efter hvad vi erfarit, den efter merikansk konstruktion bygda ugnen fördelaktigast. De ugnar, som i mån af behof ytterligare komma att ippsoras, lära derföre blilva af detta sednare slag och äro af den storlek, att hvardera af dem lomnar 300 etr smält jern. Vi ega således nu hoppet att nom landet få tillverkade de grofsta kanoner som för vårt försvar kunna erfordras, och att de böra blifva af den bästa beskaffenhet, eynes man, med kännedom om det svenska kanonjernets egenskuper, vara berättigad antaga. Förmodad mordgerning. En fattig torpare från Ölma socken i Wermland har nyligan funnits död på ett gärde i närheten af itt bemvist. Mannen lärer varit på väg från Kristinehamn till hemmet och ej långt derifrån varit inne i en stuga i sällskap med en okänd mansperson. Folket i stugan observerade att torparen hade något liknande en matsäck att bära, deri äfven en liten kutting förmärktes och från hvilken ett ljud gaf tillkänna, att den innehöll något af våtvaror. Emellertid påträffades mannen, som nämndt är, död å elt gärde, der äfven tydliga märken efter en hård kamp visade sig, i det marken omkring den döde var alldeles uppsparkad och bränvinskaggen försvunnen tillika med reskamraten. — Den moraliska uselbeten skall i sanning vara bra långt drifven då en menniska för att göra ett så ringa byte, som det här i fråga, kan beröfva en annan lifvet. Dödsfall. F. d. gymnasie-adjunkten fl. jubeld:rn Per Wilhelm Zetterstedt asled i Onsdags i Linköping vid fyllda 84 år. I en kortfattad biografi öfver den aflidne yttrar Öst. Corresp. bl. a. Grundligt lärd i nästan alla vetenskapsgrenar och begåfvad med mycket snille, hvilket understundom framblixtrade i qvicka infall och vanligtvis icke så litet bitande repartier, skulle Zotterstedt säkerligen framstårt som en storhet inom den vetenskapliga verlden, om icke en mot honom, efter hans eget och fleras sormenande, begången orättvisa vid 1809 års magisterpromotion, vid hvilken han med allt skäl eftersträfvade bedersrum, förbittrat hans sinne till den krad, att han slöt sig sjelf och sitt vetande liksom snäckan i skalet, blef verldsoch menniskoföraktare ust under sin kraftfullaste ålder, och detta gaf åt hela hans lif ett slags skef riktning, som gjorde att hans etora och grundliga lärdom icke har några för vetenskaperna och det allmänna gagneliga frukter, hvilket säkerligen annars blifvit fallet. Omvexling. Länets kungörelser, säger YWerml.-P., som eljest för det mesta bruka innehålla tillkännagifvanden om utmätningsauktioner i Nordmarken, ha nu en mängd eftarlyaningar om tjufvar från Westerås, Weersborg, Jönköping, Falun, Linköping, Eskilsura, Kalmar, Örebro och slutligen en norsk sardist från Stockholm som i vinterkylan antages habegilvit sig af till sitt land för stt jula öfver på fädrens vis. En menniskovän. Den åldrige apotecaren M. Kylander i Lidköping, som vid fleranldiga tilltällen visat prof på frikostighet och ömtänksamhet för det samhälle han tillhör, hade till utdelande af premier vid terminsafslutningen vid Lidköpings elementarläroverk skänkt 100 rår rmt. Misslyckadt bondförsök. Å Krist:anstads banks afdelningskontor i Ystad inställde sig för några dagar sedan, berättar Skånska Felegr., en bonde och försökte belåna en vexel, accepterad af J. Nilsson. Då man sråsade hvem som skrifvit detta namn svarade an att han icke visste det emedan han var så som ett sändningabåd, men for i samma igonblick på dörren och kilade af, utan att inna försöljas. Vexeln var naturligtvis falsk