af hans intimaste och käraste skyddslingar. Ingen profan, ingen likgiltig fick intränga dit; han hado der inga andra tjenare än gamla bepröfvado och tillgifna. Under sista tiden hade han på den rekommendation han mottagit och efter att ha inhemtat noggranna underrättelser tagit till sig den stackars Denise Tournaire och hennes två barn. Det var denna lilla familj som nu bebodde gårdsfogdens stuga. Sedan han af Isabella erfarit att denna familj blifvit beskyddad och hjelpt af hans unge och olycklige kusin Jean de Ruzolles, tördubblades hans intresse för densamma och han beslutade att på samma gång han beredde modren en angenäm ställning taga särskild vård om barnens uppfostran. Isabella, som i detta landthns funnit en kamrat i den lilla Adlo och snart blifvit invigd i dennas olyckor, kom en dag att erinra sig den ensamma tiggerskan vid ChampsElysåes. I sin barnsliga inbillning sammanställde hon sin bortstulna kamrats historia med den olyckliga tiggerskans, som blifvit beröfvad sitt barn. Madame Tournaire blef förvånad öfver detta sammanträffande; hon intresserade sig i sin ordning för saken och omtalade förhållandet för herr de Larsigny. Den förträfflige gubben lät genast eftersöka tiggerskan vid Champs-ElSskes. Han erhöll i början endast obestämda underrättelser: den olyckliga hade ej synts till på sin vanliga plats under flera dogar, Han gjorde ytterligare eftertorskningar och slutligen upptäckte man hennes bostad i ett af de eländigaste kyffen i Chaillot. Det skall vara i Paris och i allmänhet i de stora stä