Göteborgsposten – 7 december 1867, sida 1

nade ett kraftigt stöd åt vid möttet fattade resolutioner, visado beskattningsfrågans sammanhang med rösträtten samt oklokheten af nuvarande förhållanden i dessa afseenden, och utlofvade hr B:s biträde till att åvägabringa kommunalbeskattaingens oberoende af bovillningen och kommunalrösträttens modifierande på ett sätt som öfverensstämde med allmänt uttalade onskningar. Med anledning af hr Weerns skrifvelse yttrades, att komiterade ej väntat det mötets resolutioner skulle föranleda till någon direkt åtgärd af stadsfullmäktige. Resolutionernas öfverlemnande till deras ordförande hade blott varit en gärd af uppmärksamhet, som komiterade ansett vara på sin plats, då de hyst hopp om att den uttalade opinionen skulle möjligen ge anledning till något förslag inom stadsfullmäktige. Di detta likväl ej skett och det vore af vigt att mötets äsigter toges under ompröfning, ville fullmäktige föresla att en bestämd person, helst bland stadsfullmäktige, valdes för att väcka förslag inom dessa i den syftning, som mötets beslut angifva. Dock borde denne person ega tillbörlig frihet att modifiera sitt förslag, på samma gång som mötet lemnade honom ett kraftigt stöd. Komiterade soreslogo derföre att följande beslut skulle fattas: 1:0) Att uttala en tacksägelse till hr Björck. (Vi ha i går återgifvit ordalydelsen af denna tacksägelseskrift). 2:0) Att åt någon person uppdraga att inom stadsfullmäktige väcka motion i enlighet mel af söregående möten fattade beslut och komiterades förslag. Motionen skulle följaktligen ha följande syftning: a) att stadsfullmäktige, med öfvervägande dels af de grunder för kommunalbeskattningens ordnande som blifvit af hr rådman Björck framställda, dels af de grunder för skattebördornas rättvisare fördelning samt lindring för de mindre bemedlade skattskyldige som innehålles i komiterades förslag af d. 5:te sistl. September, måtte vidtaga åtgärder för begagnande af de utvägar till skattelindring för de mindre bemedlade, hvilka genom pallande kommunallagar och särskildt genom s8å 58 och 59 af kongl. förordningen om kommunalstyrelse i stad äro anvisade, samt ifall dessa utvägar skulle befinnas otillräckliga för ändamålet, att stadsfullmäktige då måtte söka åstadkomma nödig ändring eller förklaring af kommunalförfattningarne). b) Ait stadsfullmäktige, på sätt redan skett i Stockholm, måtte soranstalta om en utredning af den förändring i grunderna för val af kommunalrepresentanter, som för härvarande förhållanden kan anses mest passande och med allmänna meningen mest ö!vereusståmmande, samt dervid taga i öfvervägande komiterades förslag af d. 5 sistl. Sept. till förändring af ifrågavarande grunder. 3:0) Att mötet skulle utse en komit med uppdrag att befrämja strafvandet efter de reformer al kommunallagarne och dessas tillämpning, för hvilka mötena d. 19 och 26 sistl. September genom då beslutade resolutioner uttalat sig samt att då omständigheterna göra sådant önskvärdt utfärda kallelse till nytt allmänt möte. Komitcen eger att, i händelse någon af dess ledamöter afgår, sig sjelf genom val komplettera. Hr Ordf. började derefter punktvis föredraga komiterades förslag. Hr S. A. Hedlund yttrade i afseende vå första punkten, att han fann den föreslagna tacks 5 till stadens aktade riksdagsman hr Björek plats. Han ville endast till skrifvelsen lägga ett amendement. Man borde nemligen äfven framställa en begäran till hr B. om att mera bestämät angifva det sätt hvarpå de svåra frågorna som hans skrifvelse omhandlade skulle kunna lösas. Hr B. hade hittills blott yttrat sig i allmänna ressonnementor. Tal. visste ej till hvilka konklusioner hr B. ville komma. För samhället och mötet vore bäst om han mera bestämdt ville uttrycka hvad han menat. Han föreslår i sin skrifvelse dels en rärskild taxeringsnämnd, dels progressiv beskattniog och dels hndring. för de mindre bemedlade, Tal. viss e ej, hvilken af dessa utvägar hr B. föredroge, men vore för sin del böjd att för att taga saken i letraktande om blott ett bestämdt förslag blefve uppstalde. Man kunde begära af en man i hr Björcks ställning att hun skulle vägleda omdömet. IIr B. synes åsyfta att om progressiv beskattning antoges skulle rösträtten förbli olika, men om beskattningen bibehölles efter inkomsterna skulle rösträtten bli per capita. Tal. fruktade ej för det senare, men ban ansåg tiden dertill ännu icke vara inne. Tal. slutade med att föreslå, det man på ett vänligt och artigt sätt skulle anhålla det hr B. närmare formulerade sin mening. Hr A. Almen ansåg det värdt tacksamhet att hr Björck icke i afseende på mötets beslut iakttagit samma förnäma tystlåtenhet som stadens öfriga riksdagsmån. Det vore orätt att gifva hr B. en indirekt förebråelse för att han ej gjort mera positiva förslag. Detta tillhör dem som här på platsen fått i uppdrag att handhafva kommunens angelägenheter (Bravo)). Efter framställd proposition antogs komiterades förslag oförändradt, och hr Hedlunds amendement förkastades. Punkten 2 af komiterades förslag företogs derpå till behandling. Hr Blomstrand yttrade att de talrikt besökta förra mötena skulle blott litet uträtta, ifall afsigten enlast varit att uttala missnöjet bland allmänheten. Åndring till ert bättre måste eftersträfvag och detta kan blott sko på tvenne sätt. Det ena af dessa betär j att regering och representation ändra lagen. Men den kommunalförordning, hvars utfärdande för några år sedan helsades med så stor glädje, ansågs j upphäfva utan bekräfta förutbestående lagar. Man hör derföre 8e till om ej äfven med nu gällande lag nåsot kan uträttas. Sådant måste ske genom stadsfullnäktige, hvilka ega att i första band besluta om rwad som ej strider mot allmän lag. För att få en råga väckt hos stadsfullmäktige måsto mar ettdora ) Hufvudinnebället af komiterades förslag var tt tillgåogar så vidt ske kan skulle beredas genom eskattning för visst ändamål; att skattel ndring skulle eredas mindre bemedlade, i enlighet med 14 af en för Köpenhamn gällande lagen för kommunaloskattningen, som föreskrifver att då särskilda förällenden, såsom kostnader för underhäll af samilj, kulder, eller andra likartade omständigheter föranda, att inkomstskatt icke billigtvis bör utgöras för ela den uppskattade inkomsten, är Ligningscomissionen berättigad att deri göra nedsättning, men ndast i det fall, att den som skall komma i åtnjuinde af skattelindringen, sjelf uppgifvit sin inkomst; tt askortning må ske för skattebelopp, som anses bora exekutivt askortas, och slutligen att vid komunalval rösträtten förändras ettdera så, att en på evillningen efter andra artikeln grundad, men anorlunda graderad röstskala uppgöres, med ett be