Göteborgsposten – 5 december 1867, sida 4

1— ninAA pä— D 5 På L. J. IILERTAS förlag har i dag utkommmit i bokhandeln: FANTANENS VERLDAR och Verklighetens Verldar. En resa genom Verldsrymden eller kritisk undersökning af de menskliga teorierna angående stjernornas invånare. Af CAMILLE FLAMMARION, författare till Bebodda Verldar-. Öfversättning från fjerde fransyska upplagan. Med en planche. Pris 3 rdr. Uti sitt företal till detta arbete upplyser författaren att Fantasiens Verldar och Verklighetens Verldar blifvit affattade i omedelbar följd efter Bebodda Verldar; att de äro hållna i samma anda och förestafvade af samma ide. Förnämsta skälet, hvarföre vi sammanskrifvit detta arbete, är den falska tolkning en del ytliga menniskor gifvit åt värt arbete om ÅBebodda Verldar. Att låta vetenskapens ljus konvergera mot denna vigtiga sats: Lifvet är universelt: att framställa den i sin rätta belysning; att bevisa dess omätliga utsträckning och att visa huru hela skapelsen sträfvar till detta hemlighetsfulla mål; sådant är det problem, hvars lösning är af hög vigt för vår tid. Den, som föresätter sig att ashandla en dylik fråga, finner sig ansigte met ansigte med en öfverväldigande stor fråga. Att sålunda utvidga lifsföreteelsernas område utanför det synligas gränser, detta område, som förut varit inskränkt till vår lilla jordatom; att sönderrifva slöjan som för oss undanskymde lifvets tillvaro på de andra verldarnas yta och att öfver detta oändligt utbredda lif låta tanken sväfva fri och stark; sådana måste grunddragen blifva i vårt program. Följande är ett utdrag af innehållsförteckningen: I. Den orientaliska sornåldern. — 2. Vesterlandets forntid. — 3. Från år ett till år ett tusen, — 4. Slut på skymningen. Dantes verldar. Dualismen mellan himmelen och jorden. — 5. Pånyttfödelse. — 6. Månen är fortfarande mötesplatsen för de resande. Egendomlig förbindelse mellan de astronomiska och religiösa idterna. — 7. — Nya utslygter. — Cyrano de Bergerac: Resa i månen. — Historia om stater och riken i Solen. — 8. Pater Alhanasius Kirchers extatiska resa genom himlarymden och om verldarnas mystiska invånare. — Stjernornas beboelighet. enligt Gassendi. — De protestantiska och de katolska teologerna. — 9. De stora resorna. — Fontenelle: Samtal om verldarnes, flertalighet. — Astronomi för damerna. — Resa till Cartesii verld. — Huyghens: Kosmotheoros, eller Asigter om de himmelska jordarna och deras invånare. — 10. Fantasiresor under det adertonde århundradets början. Dikt och fantasi, Resor till underjorden. — 11 Fantasicns verldar träda hvarandra tätt i spären; verklighetens verldar blifva sällsyntare — Svedenborg: hebodda jordar. — Mylord Cetons resor på de sju planeterna. — Lamberts och Kants äsigter. — Utflygter i himlarymden. — Några teologiska domslut. — Nyheter från månen, af Mercier. — Bode: Planeternas och stjernornas invånare. — 12. Nittonde århundradet. — Slut. QWINNAN S Historia af ERNEST LEGOUVE, Ledamot af Franska Institutet. Öfversättning från sjerde originalupplagan af TURDUS MERULA. (386 sidor i oktav). Pris 3,50. Detta arbete at en bland Frankrikes mest omtyckta skriftställare, och af hvars original fyra starka upplagor utgått, har till uppgift, enligt hvad förf tillkännagifver, att taga i betraktande den franska qvinnars samhållsställning såväl till lagarna som tillasederva genom jemsörelse mellan hvad hon varit och är och tanken på hvad hon bör kunna blifva. Det mesta af den teckning, som han med mycken onillrikhet uppdragit, inträffar emellertil äfven på qvinnans ställning i öfriga länder uti Europa. Författaren anser det 19:de seklets förnämsta uppgift vara att söka sammanjemka och försona skenbart stridiga grundsatser; att söka få öfverensstämmelse mellan frihet och auktoritet; emellan troslära och samvetsfrihet; emellan jemlikhet och bördskilnad; samklang i rättsbegreppen om vår fria vilja och en allsmäktig försyns beslut; att söka åstadkomma likställighet mellan man och qvinna. ,Detta arbete, säger han, ,innebär alltså ingen fientlighet; det är icke ens ett rätt och slätt upprorsskri: det är framför allt ett upprop till harmoni mellan skapelsens båda mäktiga krafter, man och qvinna. Det är icke fråga om att vilja göra qvinnan till man, utan endast att fullborda mannen genom qvinnan; men ianchället af denna bok har till uppgift att visa att detta verk är långt ifrån fullbordadt. Arbetets indelning inhemtas af följande innebållsförteckning: Innehåll: Vårt arbetes eyfte. Första boken. Fjerde Boken. Dottren. Modren. Födelsen. — Arssrätten. — Uppfostran. — FörfoModerligheten, betraktad ur sysisk och nedlig synrelsen. — Ungdomen. ÄÅldern för äktenskap. — För-punkt. — Modersegenskapens inflytande på qvinnanaldrarnes samtycke. — Hemgisten och enkesätets hi-ställning i samhället, — Rättigheten att handleda. — storia. Förlofningen. Gistermälet. Offentlig uppfostran och enskild uppfostran. — MoAndra boken. derlighetens sorger och brott. Fattiga mödrar. OÅlskarinnan. gifta mödrar. Barnamorderskor. — Enkoständet. Tredje boken. Makan. i Femte boken. Makan, — Mannens eganderätt till hustruns förmöQvinnan. genhet. — Mannens makt öfver hustruns person. — Qvinnan. — Jemförelse emellan mannen och qvinHustrun såsom åktenskapebryterska och mannen så-nan. Utmärkande egenskaper hos qvinnan. — Qvinsom äktenskapsbrytare. — Bildandet af ett ideal sor nan inom samiljelifvet. — Qvinnan och yrkesunderäktenskapet. — Aktenskapsskilnad. — Den fria qvinnan. risningen. — Qvinnan inom staten. fr PE 1 1 GC —