2 vagnar som vissa tider afgå från sjukhusen för alt åt anatomisalarne lemna sina laddningar af lik. Öfverläkaren genomgick registret öfver dem som på den tiden blifvit införda, sökte noga i sitt minne af hänsyn till den vigt som hans gamle elev fästade vid saken och erinrade sig slutligen att vid denna tid en mycket sjuk ung flicka blifvit ditförd, hvilken hade alla symptomer att vara augripen af den gängse farsoten, och att hennes nummer just borde öfverensstämma med namnet Annette Aubry. a Hvad som underlättade doktorns minne var, att man knappt installerat denna sjuka i en kolerasal och lagt henne i en säng, hvarur man nyss bortfört cn annan af farsoten angripen person, förr än någon kom och sökte upp honom samt bad honom att särskildt sysselsätta sig med henne. Denne person, som sade sig vara den sjukas beskyddare, tycktes vara en främling; men doktorn erinrade sig ej att han uppgiivit sitt namn. Han erhöll ett enskildt rum för den unga flickan, betalte frikostigt omkostnaderna härför och uppassarepersonalen samt ville till och med förmå öfverläkaren att mot en större penningesumma taga henne under sin särskilda vård; öfverläkaren afslog dock hans anbud för egen del, men ville sätta honom i förbindelse med en underläkare som hade anställning der. De upplysningar öfverläkaren hade att lemna slutade här och till råga på olyckan bodde ifrågavarande underläkare, som sedan tagit sin doktorsgrad, i en provins på ett ställe hvars namn man ej ens fick reda på.