Göteborgsposten – 28 november 1867, sida 2

skall blott fästa det vilkor dervid att om du händelsevis beslutar dig för att följa det, du underrättar mig om resultatet. Är det öfverenskommet? — Ma vara, men säg fort. — Nå väl! om jag hette Faustina, om jag vore skön som du, ocmotståndlig som jag vet att du ir, stolt som du varit, skulle ej fjorton dagar förgå, inom en vecka skulle jag ha sett det ansigte som döljes under afrikanarens slöja och öppnat denna port, så hemlighetsfull att man låter den bevakas af ett lejon. a — Ni är ensaldig, sade hon, och om ni tror att ni skall uppväcka min nyflkenhet, så bedrar ni er; jeg älskar Nazir! Han svarade ej, utan kysste artigt handen, gaf henne en slängkyss då hon aflägsnade sig och yttrade : — Vi träffas åter, elaka! Men när hon uppstigit i vagnen, sade han: — Vi få sc, vi få se, min sköna. Eva älskade också Adam och det räddade henne ej från att begå nyfikenhetens synd ... Beträffande din furste och hans diamanter, så om de äro falska skall nog min vän Portin förvissa sig derom; äro de äkta så har han för mycket för en enda man. I det fallet känner jag i Toulon någon som kan hjelpa oss att befria honom från dem. Han har tagit Faustina från mig, som var mera värd än den dyrbaraste diamant; vi få se om vi ej kunna utöfva vedergällningsrätten !